Anropssignal

Radiostationer använder anropssignaler för att identifiera sig. En anropssignal består av en följd av bokstäver och siffror. Till exempel har varje flygplan eller fartyg som är utrustat med radio en egen anropssignal. På flygplan syns anropssignalen till och med utanpå. Flygplanet i figur INSTEG-1.3.1 har till exempel registreringen DEBPF. Syftet med anropssignaler är att andra radiostationer lätt ska kunna kännas igen.

1) Kort beskrivning: Enmotorigt högvingat flygplan med luftfartygsregistreringen D-EBPF.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar ett enmotorigt högvingat flygplan med en tresmidig propeller. Flygkroppen är vit, i övre delen av kabinen inklusive motorhuven blå. Huvudlandstället och noshjulet har vita kåpor. På högra sidan av flygkroppen står luftfartygsregistreringen (anropssignalen) D-EBPF med stora svarta bokstäver.
Figur INSTEG-1.3.1: Flygplan med registreringen DEBPF

Även varje radioamatör tilldelas en personlig anropssignal som är unik i hela världen. Svenska anropssignaler börjar med SA–SM, 7S eller 8S, till exempel SM5ABC.

Radioamatörer ska ange sin anropssignal i början och slutet av varje förbindelse och upprepa den med jämna mellanrum vid längre förbindelser.


Fortsätt till nästa avsnitt: Bokstaveringsalfabetet