Första stegen

Navigeringshjälp

Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).

Navigering

Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.

Navigeringspilar för presentationen

Fler funktioner

Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:

F1
Help / hjälp
o
Overview / översikt över alla bilder
s
Speaker View / talarvy
f
Full Screen / helskärmsläge
b
Break, Black, Pause / dölj presentationen
Alt-klick
Zooma in på eller ut från bilden

Översikt

Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.

Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.

Talarvy

Talarvy

Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.

Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.

Praktiska tips för talarvyn

  • Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
  • Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
  • Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
  • För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.

Helskärm

Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.

Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.

Dölj

Skriver du ett ”b” döljs presentationen.

Du visar den igen på något av följande sätt:

  • Klicka i fönstret.
  • Tryck på ”b” igen.
  • Klicka på knappen ”Resume presentation”.
Knappen Resume Presentation

Zoom

Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.

Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.

Förord

Förord

  • Den här presentationen bygger på nätkursen
  • Varje kapitel är en presentation med flera sektioner
  • Sektionerna är ordnade som vertikala bilder

Första stegen

Det första steget

1) Kort beskrivning: Framsida av en amatörradiotransceiver med inställd frekvens ”144.299.95”.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar framsidan av en ICOM-amatörradiotransceiver IC-746 med den inställda frekvensen ”144.299.95”.
Figur INSTEGS-1.2.1: En transceiver (radioapparat) för amatörradio

En radioamatör får sända

1) Kort beskrivning: Handmikrofon med 4x4-knappsats och PTT-knapp.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar en handmikrofon av märket KENWOOD med en 4x4-knappsats för enskilda siffror och bokstäver samt för ytterligare funktioner. På vänster sida sitter en stor PTT-knapp.
Figur INSTEGS-1.2.2: Handmikrofon med PTT-knapp (uppe till vänster)

Matematiska grundkunskaper

  • I amatörradio behövs grundläggande matematik
  • Framför allt de fyra räknesätten och proportionalitet
  • Beroende på certifikatnivå krävs mer kunskap
  • Kursen hjälper dig, men kan inte ersätta all nödvändig förkunskap

Anropssignal

Anropssignal

1) Kort beskrivning: Enmotorigt högvingat flygplan med luftfartygsregistreringen D-EBPF.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar ett enmotorigt högvingat flygplan med en tresmidig propeller. Flygkroppen är vit, i övre delen av kabinen inklusive motorhuven blå. Huvudlandstället och noshjulet har vita kåpor. På högra sidan av flygkroppen står luftfartygsregistreringen (anropssignalen) D-EBPF med stora svarta bokstäver.
Figur INSTEGS-1.3.1: Flygplan med registreringen DEBPF

Amatörradioanropssignal

  • En personlig anropssignal tilldelas
  • Unik i hela världen
  • Svenska anropssignaler börjar med SA–SM, 7S eller 8S
  • Ska anges i början och slutet av en förbindelse och med jämna mellanrum vid längre förbindelser

Bokstaveringsalfabetet

  • Vissa bokstäver är svåra att skilja från varandra
  • Ännu svårare vid svag eller dålig mottagning
  • Vid bokstavering kan det uppstå missförstånd

Lösning

  • Varje bokstav får ett ord knutet till sig
  • I stället för bokstaven säger man ordet

Bokstaveringsalfabet

  • Det finns flera nationella alfabet, till exempel det svenska (”Adam, Bertil …”)
  • Vid angivande av anropssignaler används det internationella bokstaveringsalfabetet
  • Första gången infört 1927 av International Telecommunication Union (ITU)
  • Appendix 14 till Radio Regulations (RR)
  • Används även inom flyget, sjöfarten och av NATO
Bokstav Ord Uttal
A Alfa AL-FA
B Bravo BRA-VO
C Charlie TJAR-LI
D Delta DELL-TA
E Echo ECK-KO
F Foxtrot FOKS-TROT
G Golf GOLF
H Hotel HO-TELL
I India IN-DI-A
J Juliett DJU-LI-ETT
K Kilo KI-LO
L Lima LI-MA
M Mike MAJK
Tabell INSTEGS-1.4.1: Bokstaveringsalfabetet från ITU

Siffror

  • Siffror i inhemsk radiotrafik på svenska
  • I internationell radiotrafik på engelska

Annan användning

  • Kan också användas för att bokstavera namn eller orter
  • Det finns varianter (Nancy, Sugar, Ocean, Queen, ...) som får användas utöver
  • Å, Ä och Ö bokstaveras Alfa Alfa, Alfa Echo och Oscar Echo

Trafikmetoder (QSO-teknik)

  • Radioförbindelser sker på samma frekvens
  • Bara en sida kan prata – den andra kan bara lyssna
  • Sänder båda samtidigt hör ingen den andra
  • Du behöver kunna trafikmetoderna för ett ordnat samtal

Så fungerar det i amatörradio

  • Få bindande krav, men anropssignalen måste sändas
  • I början och i slutet av varje förbindelse, och med jämna mellanrum under samtalet
  • Det är ändå klokt att följa de vedertagna trafikmetoderna

Hitta en ledig frekvens

  • Frekvenserna delas av alla
  • Lyssna först om frekvensen är ledig
  • Fråga två till tre gånger kort om frekvensen är ledig

Starta ett anrop

Allmänt anrop

  • Går till alla stationer
  • Börjar med den internationella förkortningen CQ

Riktat anrop

  • Du förväntar dig svar från en bestämd station

I svaret nämner du först anropssignalen för den som anropade och därefter din egen

Allmänt anrop

Är frekvensen ledig? SA5ABC
(inget svar)
Är frekvensen ledig? SA5ABC
(inget svar)
CQ CQ, här är SA5ABC som kallar CQ, SA5ABC lyssnar.
SA5ABC, här är SM7XYZ, kom

Riktat anrop

SM7XYZ från SA5ABC, kom
SA5ABC, här är SM7XYZ

Otydlig uppfattning

S*(krschkrsch)*YZ från SM3QRS, kom
Här är SM7XYZ, var det mig du anropade?

Fråga om det var du som avsågs

Avsluta ett samtal

  • Frekvensen lämnas till den station som startade anropet
  • Har den svarande stationen under tiden blivit anropad av en annan station ska de komma överens om en annan frekvens, så att den första stationen får tillbaka sin frekvens

RST-systemet

RST-systemet

Kvaliteten på radioförbindelsen beror på

  • sändareffekt
  • använd antenn
  • avstånd
  • aktuella utbredningsförhållanden

I rapporten beskriver mottagarstationen förbindelsens kvalitet

RST-systemet

Värde Område Betydelse Engelska
R 1 – 5 Läsbarhet Readability
S 1 – 9 Signalstyrka Signal Strength
T 1 – 9 Tonkvalitet Tone
Tabell INSTEGS-1.6.1: RST-rapportens delar

Readability

Subjektiv bedömning av läsbarheten (begripligheten)

R Bedömning
1 oläslig
2 tidvis läslig
3 läslig med svårighet
4 läslig utan svårighet
5 helt läslig
Tabell INSTEGS-1.6.2: Hållpunkter för subjektiv bedömning av läsbarheten (begripligheten)

Signal Strength

Avläses på radion

1) Kort beskrivning: Display på en radio med frekvensvisning ”144.315.00”, under den en markerad SWR-visning; spektrum- och vattenfallsbild av en stark signal i mitten.
2) Utförlig beskrivning: Bilden visar displayen på en radio mot svart bakgrund. Bland andra texter står frekvensen ”144.315.00” i mitten med stora vita siffror. Under den finns en SWR-visning. Under SWR-visningen syns i blått spektrumet kring den inställda frekvensen, avgränsat av uppgifterna ”–50k” (vänster) och ”+50k” (höger). I mitten finns en smal, hög topp med mindre flanker. Därunder finns ett vattenfallsdiagram på mörkblå bakgrund med ett ljusblått och vitt lodrätt spår under toppen. SWR-visningen är framhävd, resten av bilden är nedtonad.
Figur INSTEGS-1.6.3: Display på en IC9700-transceiver, S-metern som visar aktuell mottagningsnivå är markerad

Tone

  • Används bara vid morsetelegrafi och digitala överföringssätt
  • Subjektiv bedömning av tonen
  • Utelämnas vid telefoni

Exempel på RST-rapporter

vid telefoni

Begriplighet S-meter $\rightarrow$ RST-rapport
helt läslig (=5) +20 dB $\rightarrow$ 59+20 dB
helt läslig (=5) 9 $\rightarrow$ 59
utan svårighet (=4) 5 $\rightarrow$ 45
med svårighet (=3) 3 $\rightarrow$ 33
obegriplig (=1) 3 $\rightarrow$ 13
Tabell INSTEGS-1.6.4: Exempel på RST-rapporter vid telefoni

Öppet språk

Öppet språk

I amatörradio får bara öppet språk användas.

  • Ingen förvrängning, till exempel hemliga koder
  • Tillåtet är digitala kodningar, morsetecken och förkortningar

Trafik bara med radioamatörer

Radiotrafik bara med radioamatörer

En amatörradiostation får bara kommunicera med andra amatörradiostationer.

Det är inte tillåtet att ha förbindelse med radiostationer i andra radiotjänster.

Förmedling av meddelanden

  • Det är inte tillåtet att förmedla meddelanden från eller till personer som inte är radioamatörer.
  • Det enda undantaget är nöd- och katastrofsituationer. Då är det tillåtet att sända meddelanden från och till andra än radioamatörer.

Kommersiell användning

Kommersiell användning

  • Amatörradio får inte användas kommersiellt.
  • Det är inte tillåtet att erbjuda användning av amatörradio mot betalning.
  • Amatörradio får inte användas för intern kommunikation i ett företag.

Frågor?


Länkar till den här presentationen