Frekvensmätning med frekvensräknare

Radioapparater behöver ibland justeras om, till exempel efter reparationer eller när komponenter har förändrats med åldern. För mottagare hör kontroll av oscillatorfrekvenserna till justeringen. Det görs vanligtvis med en frekvensräknare.

Figur HAREC-13.29.1 visar displayen på en frekvensräknare. Den upphöjda trean längst till höger står, som på vissa miniräknare, för $\num{10^3}$. Räknaren mäter alltså frekvensen $\qty{455}\cdot \qty{10^3}{\hertz}$ eller $\qty{455}{\kilo\hertz}$. Nyare instrument visar enhetsprefixet direkt i stället för tiopotensen.

Den här alternativtexten har inte granskats ännu.

Sammanfattning: En röd sjusegmentsdisplay mot svart bakgrund visar sifferföljden 455.000, till höger syns ytterligare en delvis beskuren siffra.

Detaljerad beskrivning: Bilden är ett smalt, horisontellt utsnitt av en digital lysande display med röda sjusegmentssiffror mot svart bakgrund. Från vänster till höger syns tydligt siffrorna 4, 5, 5, följt av en lysande decimalpunkt och tre nollor (0 0 0). Segmenten strålar svagt över, vilket ger en mjuk röd glans runt staplarna. Vid bildens högra kant syns den vänstra delen av ännu en siffra, vars form inte är helt urskiljbar.
Figur HAREC-13.29.1: Display på en frekvensräknare som visar $\qty{455}\cdot \qty{10^3}{\hertz}$

Frekvensen $\qty{455}{\kilo\hertz}$ förekommer ofta som mellanfrekvens i superheterodynmottagare och kan mätas när mottagaren är avstämd till en stark signal.

I justeringsanvisningar krävs ofta att en frekvens ställs in med en viss noggrannhet, till exempel $\pm\qty{10}{\hertz}$. Då är det bra att ha klart för sig de enskilda siffrornas platsvärde. Den tiopotens som instrumentet visar, alltså $\num{10^3}$ eller $\num{1000}$ vid $\qty{455}{\kilo\hertz}$, gäller alltid siffran närmast före decimalkommat. Siffran till vänster om den står då för $\qty{10}{\kilo\hertz}$ eller $\qty{10^4}{\hertz}$ och siffran ännu ett steg åt vänster, i exemplet fyran, för $\qty{100}{\kilo\hertz}$ eller $\qty{10^5}{\hertz}$. Åt höger går det i motsatt riktning.

I figur HAREC-13.29.2 ser vi ett exempel med en högre frekvens.

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.
- Kort sammanfattning: En sjusegmentsdisplay visar värdet ”433.075000” med enheten ”MHz” till höger bredvid, och ovanför de nio siffrorna syns två märkningsrader med ”100M … 1” och ”10^8 … 10^0”.
- Detaljerad beskrivning: I bildens mitt står nio stora, svarta siffror i stil med en digital sjusegmentsdisplay, med ljusgrå, obelysta segment i bakgrunden. Siffrorna läses från vänster till höger ”4 3 3 . 0 7 5 0 0 0”, där decimalpunkten är placerad efter den tredje siffran mellan ”3” och ”0”. Direkt till höger om den sista siffran står med serifstil ”MHz”. Ovanför siffrorna finns två rader med märkningar: I den övre, mindre raden över de nio positionerna från vänster till höger ”100M 10M 1M 100k 10k 1k 100 10 1”; i raden under centrerat över siffrorna ”10^8 10^7 10^6 10^5 10^4 10^3 10^2 10^1 10^0”. Placeringen är jämn, alla siffror och märkningar är horisontellt riktade.
Figur HAREC-13.29.2: Den här displayen visar en frekvens i $\unit{\mega\hertz}$. Det är samtidigt platsvärdet för siffran före decimalkommat.

Ingångar på frekvensräknare kan ha hög inre resistans. Det känner vi igen från spänningsmätare och oscilloskop. Det förekommer också ingångar med $\qty{50}{\ohm}$. De är oftast särskilt känsliga, och det maxvärde för spänning eller effekt som anges i räknarens bruksanvisning får absolut inte överskridas.

Frekvensräknare byggs för ett visst värdeområde, till exempel $\qty{100}{\kilo\hertz}$ till $\qty{2}{\giga\hertz}$. Utanför området mäter de ungefärligt eller inte alls. För att mäta högre frekvenser finns frekvensdelare. De delar frekvensen hos en signal som läggs på ingången med ett fast värde och ger resultatet som en elektrisk svängning på utgången. De kallas också fördelare, eftersom de kopplas in mellan mätobjektet och räknaren.

Ofta delar fördelare frekvensen med tio. Lägger man $\qty{2,4}{\giga\hertz}$ på ingången till en sådan 10:1-delare visar frekvensräknaren efter den $\qty{240}{\mega\hertz}$.


Fortsätt till nästa avsnitt: Frekvensmätning hos mottagare och sändare