Lång och kort väg, fördjupning

Du har redan lärt dig begreppet kort och lång väg. Här fördjupar vi det lite. En rätlinjig förbindelse mellan två platser på ett klot går alltid längs en storcirkel. Riktningen för den korta och den långa vägen till den andra platsen skiljer sig därför med exakt $\qty{180}{\degree}$. Figur UPPGRADERING-2.21.1 visar storcirkeln på jordklotet – med blått den korta vägen och med rött den långa vägen, som leder ett helt varv runt jordklotet.

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Sammanfattning: Ett grått rutnätsklot visar två svarta punkter som förbinds av två olika färgade, märkta förbindelsevägar: ”Kurzer Weg” (korta vägen) i blått och ”Langer Weg” (långa vägen) i orange (delvis streckad).

Detaljer: Grafiken visar ett klot med fint, grått rutnät av böjda longitud- och latitudlinjer; meridianerna löper samman upptill på mitten. Två svarta punkter markerar ändarna på en förbindelse: den ena nere till vänster om bildens mitt, den andra uppe till höger om bildens mitt. En heldragen blå båge löper mellan dessa punkter diagonalt över klotets framsida; längs bågen står den blå etiketten ”Kurzer Weg”. En orange båge förbinder samma punkter i motsatt riktning; den är heldragen i båda ändar och streckad i ett mittparti. Längs den vänstra, heldragna delen står den orangea etiketten ”Langer Weg”. Inga andra etiketter eller måttangivelser finns. — Figur UPPGRADERING-2.21.1: Lång och kort väg på ett klot

För riktantenner (engelska beams) finns så kallade beamkartor, som visar vägarna längs alla möjliga storcirklar från en viss startpunkt. Det rör sig om en azimutal projektion med korrekta avstånd från mitten, alltså en avbildning av jordklotet på en skiva där både avståndet och riktningen från varje punkt till kartans mittpunkt återges exakt. Radioamatören använder kartan för att vrida sin riktantenn åt rätt håll. Den angivna vinkeln motsvarar den vinkel som visas på typiska rotorstyrningar. Figur UPPGRADERING-2.21.2 visar en sådan beamkarta med Berlin som radiostationens plats. Att kartan beror på stationens plats ser man i figur UPPGRADERING-2.21.3, som visar en beamkarta för Sydney i Australien.

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

1) Kort beskrivning: Polär världskarta med gradskala 0°–360°; från en markerad punkt ”Berlin” går en grön linje ”Kurzer Weg” (kort väg) till ”Sydney” och en gul linje ”Langer Weg” (lång väg) åt motsatt håll, fler städer är märkta som röda punkter.

2) Utförlig beskrivning: Den runda kartan visar en ljusblå yta med vita landkonturer och ett grått polärt rutnät av koncentriska cirklar och radiella linjer. Vid kanten står beteckningarna i 10°-steg, ”0°” överst och sedan medurs ”10°, 20°, …, 90°, …, 180°, …, 270°, …, 350°”. I kartans mitt finns en röd punkt med den röda texten ”Berlin”. Fler röda punkter med röd text: ”New York” till vänster ovanför mitten, ”Buenos Aires” nere till vänster, ”Tokyo” till höger ovanför mitten, ”Sydney” till höger vid ungefär ”80°”. Från ”Berlin” går en grön, rak linje med pilspets vid ”Sydney” och den gröna texten ”Kurzer Weg” (kort väg). Även från ”Berlin” går en gul, rak linje med pilspets åt vänster mot markeringarna kring ”260°–270°”; den gula texten längs linjen lyder ”Langer Weg” (lång väg). — Figur UPPGRADERING-2.21.2: Beamkarta med Berlin som radiostationens plats

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Kortfattat: Cirkelformad världskarta i polär projektion med gradskala vid kanten; fem orange markerade och märkta punkter: ”Berlin”, ”Tokyo”, ”New York”, ”Buenos Aires” och ”Sydney”.

Utförlig beskrivning: Grafiken visar en rund karta med ljusblått vatten och vita landkonturer. Från centrum utgår fina radiella rutnätslinjer, dessutom finns flera koncentriska cirklar; ytterkanten är märkt med vinklar från ”0°” överst medurs i 10°-steg till ”350°”. Fem platser är markerade som små orange punkter och namngivna med orange text: ”Sydney” ligger nära kartans mitt; ”Tokyo” ligger ovanför och något till vänster om ”Sydney”, närmare kanten; ”New York” står på högra sidan ovanför mitten, nära ytterkanten; ”Berlin” ligger till vänster ovanför mitten, också nära kanten; ”Buenos Aires” ligger nere till höger, närmare nedre kanten. Landmassorna är omärkta, bara deras konturer syns. — Figur UPPGRADERING-2.21.3: Beamkarta med Sydney som radiostationens plats

Som figur UPPGRADERING-2.21.2 visar är avståndet från Mellaneuropa (här Berlin) till Australien via den korta vägen över Östasien cirka $\qty{16000}{\kilo\meter}$ vid en azimut på ungefär $\qty{75}{\degree}$. Väljer man i stället den långa vägen riktar man antennen mot $\qty{255}{\degree}$ och överbryggar då nästan $\qty{24000}{\kilo\meter}$ – signalvägen går då över Sydamerika och södra Stilla havet.

Det lönar sig att lära sig de ungefärliga riktningarna till kontinenterna – det är också till nytta senare vid kortvågstrafik.

För den långa vägen gäller: om riktningen för den korta vägen ligger mellan $\qty{0}{\degree}$ och $\qty{180}{\degree}$, lägg till $\qty{180}{\degree}$; ligger den mellan $\qty{180}{\degree}$ och $\qty{360}{\degree}$, dra ifrån $\qty{180}{\degree}$.

Fortsätt till nästa avsnitt: Scatter