Modulation

Navigeringshjälp

Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).

Navigering

Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.

Pil ned och upp: nästa / föregående bild
Pil höger och vänster: nästa / föregående avsnitt
Blanksteg eller ”n”: visa elementen på bilden ett i taget eller gå till nästa bild
Skift-blanksteg eller ”p”: dölj elementen baklänges eller gå till föregående bild

Fler funktioner

Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:

F1: Help / hjälp
o: Overview / översikt över alla bilder
s: Speaker View / talarvy
f: Full Screen / helskärmsläge
b: Break, Black, Pause / dölj presentationen
Alt-klick: Zooma in på eller ut från bilden

Översikt

Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.

Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.

Klicka på en bild för att visa den.

Talarvy

Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.

Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.

Talarvyn innehåller följande:

Till vänster syns den aktuella bilden
Uppe till höger syns nästa bild
I mitten till höger finns hjälpmedel för tidsplaneringen
Nere till höger finns ”anteckningar för talaren”
Längst ned finns navigeringspilarna

Praktiska tips för talarvyn

Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.

Helskärm

Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.

Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.

Dölj

Skriver du ett ”b” döljs presentationen.

Du visar den igen på något av följande sätt:

Klicka i fönstret.
Tryck på ”b” igen.
Klicka på knappen ”Resume presentation”.

Zoom

Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.

Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.

Röksignaler och morsetecken

1) Kort beskrivning: Handritad teckning av en indian som i ett ökenlandskap täcker över röken från en eld med en filt så att den bildar röksignaler; på himlen syns tre rökmoln med tecknen ”I”, ”♥” och ”U”.

2) Utförlig beskrivning: Handteckningen visar en indian som i ett ökenlandskap täcker över röken från en eld framför sig med en filt så att den bildar röksignaler. Långt bort står en annan person på ett berg och tar uppenbarligen emot budskapet. På himlen syns tre rökmoln som innehåller tecknen ”I”, ”♥” och ”U”. — Figur INSTEGS-5.1.1: Meddelandeöverföring med röksignaler

Sedan urminnes tider försöker människor överföra meddelanden över stora avstånd
Till exempel med röksignaler
Överenskommelse behövs om vad ett visst antal rökmoln inom ett tidsavstånd betyder

Morsetecken

Liknar röksignaler
Radion alstrar en svängning med en oscillator
Nedtryckning av morsenyckeln för denna svängning till antennen
Mottagaren gör utsändningen hörbar
Skillnad mellan kort eller lång nedtryckning och pauser är möjlig

1) Kort beskrivning: Tre morsenycklar av olika konstruktion: rak nyckel, halvautomatisk nyckel (bug) och squeeze-nyckel.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar tre morsenycklar av olika konstruktion. Till vänster står en rak nyckel med nyckelarm, skruvar för att ställa in slaglängd och nedtryckning samt ett uppfällt lock. I mitten står en halvautomatisk nyckel med en upprättstående nyckelarm, en vikt och en fjäder som för tillbaka armen efter att den har påverkats, samt inställningsskruvar. Till höger syns en squeeze-nyckel med två motstående spakarmar och inställningsskruvar. — Figur INSTEGS-5.1.2: Morsenycklar

1) Kort beskrivning: Morsetecken i ljusblått, under dem vita bokstäver ”C Q C Q” på mörk bakgrund.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar ljusblå morsetecken på mörk bakgrund, under dem bokstäverna ”C Q C Q” i vit text. — Figur INSTEGS-5.1.3: ”CQ CQ” i morsetelegrafi

Överenskommelse om vad bestämda följder av olika tidsavstånd betyder
Mitten av 1800-talet enades man om den morsekod som fortfarande används

Telegrafi

Överföringsmetod med hjälpmedel
Rök eller elektrisk svängning påverkas för att överföra ett meddelande
Hjälpmedlet är bärvågen
Inom radio på grund av höga frekvenser även högfrekvent bärvåg eller HF-bärvåg
Metoden för att ändra bärvågen är modulation

Andra moduleringsarter

Den elektriska svängningen kan moduleras på andra sätt

Styrka (amplitud)
Period (frekvens)

Moduleringsslag

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln; sinusformad kurva kring nollinjen; vertikal blå dubbelpil ”Amplitud” från nollinjen till kurvtoppen och horisontell röd dubbelpil ”Period” längs nollinjen efter en fullbordad svängning.
2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln. En sinuskurva löper från vänster till höger kring nollinjen: Den startar vid vänstra kanten i origo, faller till ett minimum, stiger till ett maximum, faller åter till ett minimum, stiger igen till ett maximum och slutar vid högra kanten på nollinjen. Vid det vänstra synliga maximet är en vertikal blå dubbelpil ritad som går från nollinjen till kurvtoppen. Ovanför kurvtoppen står med blå text ”Amplitud”. Längs nollinjen löper en röd dubbelpil mellan två skärningspunkter där den från nollinjen stigande kurvan skär nollinjen. Under denna pil står med röd text ”Period”. — Figur INSTEGS-5.2.1: Svängning

Egenskaper hos en elektrisk svängning:

Amplitud
Frekvens

Amplitudmodulation (AM)

1) Kort beskrivning: Diagram med en vågrät axel ”t” och en lodrät axel ”Amplitude” (amplitud); sinusformad kurva längs nollinjen med konstant periodtid och varierande amplitud.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en vågrät axel märkt ”t” och en lodrät axel märkt ”Amplitude” (amplitud). En blå, sinusformad kurva löper över hela bildbredden längs nollinjen. Den har konstant periodtid men varierande amplitud. I bildens första och tredje fjärdedel är amplituden stor, i den andra och fjärde fjärdedelen däremot liten. Det finns inga andra etiketter eller mått. — Figur INSTEGS-5.2.2: Vid amplitudmodulation (AM) varieras amplituden hos en elektrisk svängning.

Frekvensmodulation (FM)

1) Kort beskrivning: Diagram med en vågrät axel ”t” och en lodrät axel ”Amplitude” (amplitud); sinusformad kurva längs nollinjen med konstant amplitud och varierande periodtid.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en vågrät axel märkt ”t” och en lodrät axel märkt ”Amplitude” (amplitud). En sinusformad kurva löper över hela bildbredden längs nollinjen. Den har konstant amplitud men varierande periodtid. Det finns inga andra etiketter eller mått. — Figur INSTEGS-5.2.3: Vid frekvensmodulation (FM) varieras periodtiden och därmed frekvensen hos svängningen.

Talsignaler

När du trycker på nästa knapp aktiveras webbläsarens mikrofon. Därefter kan du se spektrumet av din egen röst.

Starkaste amplitud vid frekvensen $f$ =

$\unit{\hertz}$

När vi pratar i en mikrofon omvandlar den talsignalen till elektriska svängningar.
Talsignalen finns då inte längre som ljudvåg utan som elektrisk svängning och kan behandlas i radion.

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”f [kHz]” och en vertikal axel ”Ljudstyrka”; fyrkantig yta märkt ”Information (tal)” på baslinjen med en längre vertikal linje till vänster märkt ”Låga toner” och en kortare vertikal linje längre åt höger märkt ”Höga toner”; vid övre änden av den längre linjen ”Högt”, vid övre änden av den kortare linjen ”Svagt”.
2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”f [kHz]” och en vertikal axel märkt ”Ljudstyrka”. En fyrkantig yta märkt ”Information (tal)” sträcker sig från baslinjen med en längre vertikal linje till vänster märkt ”Låga toner” och med en kortare vertikal linje längre åt höger märkt ”Höga toner”. Vid övre änden av den längre linjen står ”Högt”, vid övre änden av den kortare linjen står ”Svagt”. — Figur INSTEGS-5.3.1: Symbolisk bild av ljudspektrum

1) Kort beskrivning: Diagram med axlarna ”Leistung” (effekt, vertikal) och ”f [kHz]” (horisontell) visar en mot höger fallande kontur mellan de markerade frekvenserna ”0,3” och ”2,7”.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem med pilspetsar har en vertikal axel ”Leistung” (effekt) och en horisontell axel ”f [kHz]”. På den horisontella axeln är under baslinjen talen ”0,3” till vänster och ”2,7” längre åt höger inritade. Vid ”0,3” går en vertikal linje från baslinjen uppåt till en högre punkt. Därifrån löper en rak, snett fallande linje åt höger till en lägre punkt ovanför ”2,7”. Vid ”2,7” går en kort vertikal linje från denna punkt tillbaka ned till baslinjen. Det finns inga rutnätslinjer och ingen skala på den lodräta axeln. — Figur INSTEGS-5.3.2: Exempel på ett ljudspektrum

Signalens ”bredd” kallas för övrigt bandbredd och anges i hertz ($\unit{Hz}$).
Anta att tal i frekvensområdet $\qtyrange{300}{2700}{\hertz}$ ska överföras.
Bandbredden är i det här fallet $\qty{2700}{\hertz}$ – $\qty{300}{\hertz}$ = $\qty{2400}{\hertz}$

Amplitudmodulation (AM)

1) Kort beskrivning: Diagram som återger tidsförloppet för en AM-signal.
2) Utförlig beskrivning: Diagrammet har rubriken ”AM” och återger tidsförloppet för en AM-signal. I mitten löper en vertikal axel som är märkt ”f_t” nedtill. Till vänster och höger om den finns märkningarna ”f_t – 5 kHz” respektive ”f_t + 5 kHz”. På bildens vänstra sida finns markeringar för ett tidsförlopp till ”0 s” (överst), ”30 s” (i mitten) och ”60 s” (nederst). I själva diagramområdet syns, utgående från mittaxeln, horisontella vita linjer av olika längd. — Figur INSTEGS-5.4.1: Signal från en AM-rundradiosändare (tal / musik)

Den modulerande signalen moduleras på bärvågen genom att amplituden ändras
Bärvågens frekvens förblir oförändrad
Ändrad amplitud ändrar bärvågens form $\rightarrow$ den är inte längre en sinussvängning
De extra frekvenserna kallas sidband

I sidbanden finns den överförda informationen, alltså t. ex. talet
Den bandbredd som AM upptar är dubbelt så stor som den högsta frekvensen i den modulerande signalen

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”f”, en vertikal, obetecknad axel, en vertikal linje vid ”f_T” och två symmetriska, takformade områden till vänster och höger om den.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel med beteckningen ”f” och en närmare obestämd vertikal axel. På baslinjen är en vertikal linje inritad vid ”f_T”. Till vänster om den finns två vertikala linjer – en längre och till vänster om den en kortare. Båda börjar på baslinjen och deras ändar är förbundna med varandra. Spegelbildligt mot den vertikala linjen vid ”f_T” finns på andra sidan två vertikala linjer – en längre och till höger om den en kortare. Även här är ändarna förbundna med varandra. I mitten av den avbildade kurvformen står under den horisontella axeln beteckningen ”f_T”. Inga andra skalor, tal eller rutnätslinjer finns. — Figur INSTEGS-5.4.2: Symbolisk bild av en amplitudmodulerad signal med bärvåg och sidband

Enkelsidbandsmodulation (SSB)

Vid amplitudmodulation finns två sidband utöver bärvågen $\rightarrow$ undre respektive övre sidband
”lower sideband” (LSB) och ”upper sideband” (USB)
Själva bärvågen innehåller ingen information

Det räcker alltså att sända ett sidband och avstå från bärvågen och det andra sidbandet
Hela sändareffekten används för att överföra information
Upptagen bandbredd motsvarar bandbredden hos den pålagda signalen

1) Kort beskrivning: Grafik i tre rader med två diagram vardera; identiska diagram till vänster: horisontell axel ”f” och vertikal axel ”Effekt”; på den horisontella axeln skalmarkeringar vid ”300 Hz” och ”3 kHz”; längre vertikal linje vid 300 Hz och kortare vertikal linje vid 3 kHz; diagram till höger: horisontell axel ”f” och vertikal axel utan beteckning; på den horisontella axeln skalmarkering ”f_T”; 1:a raden: vertikal linje vid f_T, till vänster och höger om den på baslinjen spegelvända fyrhörningar med åt vänster och höger sluttande överkanter, ovanför en dubbelpil märkt ”6 kHz”; 2:a raden: till höger om f_T på baslinjen en fyrhörning med åt höger sluttande överkant, ovanför en dubbelpil märkt ”2,7 kHz”; 3:e raden: till vänster om f_T på baslinjen en fyrhörning med åt vänster sluttande överkant, ovanför en dubbelpil märkt ”2,7 kHz”; mellan diagrammen i varje rad en pil åt höger, märkt ”AM” (1:a raden), ”USB” (2:a raden) respektive ”LSB” (3:e raden).
2) Utförlig beskrivning: Grafiken består av tre rader under varandra med två diagram bredvid varandra vardera. Diagrammen till vänster är identiska och har en horisontell axel ”f” och en vertikal axel ”Effekt”. Den horisontella axeln har skalmarkeringar vid ”300 Hz” och ”3 kHz”. Vid 300 Hz finns en längre vertikal linje och vid 3 kHz en kortare vertikal linje. De övre ändarna är förbundna med varandra med en åt höger sluttande linje. Diagrammen till höger har en horisontell axel ”f” och en vertikal axel utan beteckning. Den horisontella axeln har i vart och ett en skalmarkering ”f_T”. I första raden finns en vertikal linje vid f_T, till vänster och höger om den är spegelvända fyrhörningar med åt vänster och höger sluttande överkanter ritade stående på baslinjen. Ovanför finns en röd dubbelpil med märkningen ”6 kHz”. I andra raden står en fyrhörning på baslinjen till höger om f_T med åt höger sluttande överkant, ovanför den en röd dubbelpil med märkningen ”2,7 kHz”. I tredje raden står en fyrhörning på baslinjen till vänster om f_T med åt vänster sluttande överkant, ovanför den en röd dubbelpil med märkningen ”2,7 kHz”. Mellan diagrammen i varje rad finns en åt höger pekande, blå pil, märkt ”AM” (1:a raden), ”USB” (2:a raden) respektive ”LSB” (3:e raden). — Figur INSTEGS-5.5.2: Sidband vid AM, LSB och USB jämförda

Enkelsidbandsmodulation eller single-sideband (SSB)

USB står för Upper Sideband

(övre sidbandet – förväxlas ibland med undre sidbandet)

Frekvensmodulation (FM)

Den modulerande signalen moduleras på bärvågen genom att frekvensen ändras
Bärvågens amplitud ändras inte och förblir i idealfallet konstant

1) Kort beskrivning: Diagram som återger tidsförloppet för en FM-signal.
2) Utförlig beskrivning: Diagrammet har rubriken ”FM” och återger tidsförloppet för en FM-signal. I mitten löper en vertikal axel som är märkt ”f_t” nedtill. Till vänster och höger om den finns märkningarna ”f_t – 6 kHz” respektive ”f_t + 6 kHz”. På bildens vänstra sida finns markeringar för ett tidsförlopp till ”0 s” (överst), ”30 s” (i mitten) och ”60 s” (nederst). I själva diagramområdet syns, utgående från mittaxeln, horisontella vita linjer av olika längd. — Figur INSTEGS-5.6.1: Signal från en FM-amatörradiosändning (tal)

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel ”Amplitude” (amplitud). Sinusformad kurva längs nollinjen med konstant amplitud och varierande periodtid.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”Amplitude” (amplitud). En sinusformad kurva löper över hela bildens bredd längs nollinjen. Den har konstant amplitud men varierande periodtid. Ytterligare märkning eller mått saknas. — Figur INSTEGS-5.6.2: Frekvensmodulation

Frekvenssvep

Ju högre man pratar i mikrofonen, desto större ändring av bärvågsfrekvensen
Därmed ökar också utsändningens upptagna bandbredd
Det största värdet på bärvågsfrekvensens ändring kallas frekvenssvep eller kort svep
I praktiken används smalband-FM (engelska Narrow-FM, kort NFM) med $\qty{12}{\kilo\hertz}$ bandbredd

Frekvenssvep och bandbredd

Svepet anges liksom bandbredden i $\unit{\hertz}$, men är inte samma sak
Svep: största ändringen av bärvågsfrekvensen
$$\text{Bandbredd} \approx 2 \cdot (\text{svep} + \text{LF-signalens bandbredd})$$

Svep i praktiken

Tänk på att många äldre radioapparater har ett fast svep
Pratar du svagare minskar svepet och därmed bandbredden

Konstant sändareffekt

Bandbredd och bandkanter

Upptagen bandbredd beror på modulationsart (och FM-sving)
Sändaren ska inte störa andra radioanläggningar (PTSFS 2025:1)
Du ansvarar själv för att signalen håller sig inom bandet
Rekommenderade bandbredder: SSA:s bandplaner

Särskilt noga nära bandkanterna
Anta en FM-signal som är $\qty{15}{\kilo\hertz}$ bred och sänder på $\qty{432}{\mega\hertz}$
Signalen ligger $\qty{7,5}{\kilo\hertz}$ under och över bärfrekvensen
Den skulle alltså sträcka sig från $\qty{431,9925}{\mega\hertz}$ till $\qty{432,0075}{\mega\hertz}$

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Diagram med ett koordinatsystem. Den vågräta axeln är märkt ”f”. En blå, lodrät stapel visas vid 430 MHz med etiketten ”f_T”. Under staplen står ”430 MHz” och därunder en orange linje med etiketten ”70 cm Band” (70 cm-bandet). Den lodräta axeln är omärkt. — Figur INSTEGS-5.7.1: Fel -- sändning utanför bandgränserna

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Diagram med ett tvådimensionellt koordinatsystem. Den vågräta pilen är märkt ”f”. En blå lodrät yta är markerad vid cirka 430,0075 MHz och bär markeringen ”f_T”. Därunder står ”70 cm Band” (70 cm-bandet) med en linje och pilar som pekar åt vänster och höger. — Figur INSTEGS-5.7.2: Rätt -- sändning inom bandgränserna

Vid SSB finns signalen bara på ena sidan av bärfrekvensen:

LSB helt under bärfrekvensen
USB helt över bärfrekvensen

Exempel:

Ställ in sändningsfrekvensen på bandets övre gräns
Med LSB får du sända
Med USB ligger signalen utanför bandet

Val av moduleringsslag på radion

På många radioapparater finns en omkopplare för att välja moduleringsslag
Oftast är den märkt ”Mode” och gör det möjligt att välja mellan t. ex. CW, AM, FM och SSB

Vid SSB gäller det att välja rätt sidband (LSB eller USB)
Inom amatörradion används med få undantag det undre sidbandet under $\qty{10}{\mega\hertz}$ och det övre sidbandet från $\qty{10}{\mega\hertz}$

Fel sidband

Om fel sidband väljs vid SSB blir talet helt obegripligt
Det är också viktigt vid SSB att ställa in mottagningsfrekvensen mycket känsligt med VFO-ratten
Redan små avvikelser från rätt frekvens gör att talet blir obegripligt

Modulation

Navigeringshjälp

Navigering

Fler funktioner

Översikt

Talarvy

Praktiska tips för talarvyn

Helskärm

Dölj

Zoom

Röksignaler och morsetecken

Morsetecken

Telegrafi

Andra moduleringsarter

Moduleringsslag

Amplitudmodulation (AM)

Frekvensmodulation (FM)

Talsignaler

Amplitudmodulation (AM)

Enkelsidbandsmodulation (SSB)

Frekvensmodulation (FM)

Frekvenssvep

Frekvenssvep och bandbredd

Svep i praktiken

Konstant sändareffekt

Bandbredd och bandkanter

Val av moduleringsslag på radion

Fel sidband

Frågor?

Länkar till den här presentationen