Vi har redan lärt känna de tre viktigaste storheterna inom elläran: elektrisk spänning, elektrisk ström och resistans:
Men hur hänger de här tre storheterna ihop? Titta på exemplet i figur INSTEG-13.6.1. Vi har en krets som består av ett batteri som spänningskälla och ett motstånd. Vi känner till spänningen och vi kan mäta strömmen. Batteriet har spänningen $\qty{10}{\volt}$, och det flyter en ström på $\qty{1}{\milli\ampere}$.
Om vi byter ut $\qty{10}{\volt}$-batteriet i exemplet mot ett $\qty{20}{\volt}$-batteri, ökar också strömmen från $\qty{1}{\milli\ampere}$ till $\qty{2}{\milli\ampere}$. Fördubblar man alltså spänningen fördubblas också strömmen. På motsvarande sätt halveras strömmen till $\qty{0,5}{\milli\ampere}$ om man halverar spänningen till $\qty{5}{\volt}$.
Vi ser ett mönster: i vårt exempel är spänningen $U$ i volt alltid 10000 gånger större än strömmen $I$ i ampere. Matematiskt uttryckt:
$$\dfrac{U}{I} = \dfrac{\qty{10}{\volt}}{\qty{0,001}{\ampere}} = \dfrac{\qty{20}{\volt}}{\qty{0,002}{\ampere}} = \dfrac{\qty{5}{\volt}}{\qty{0,0005}{\ampere}} = 10000 \frac{\unit{\volt}}{\unit{\ampere}}$$På fackspråk kallas det proportionalitet: $I$ är proportionell mot $U$. Om vi bortser från enheterna är den så kallade proportionalitetskonstanten 10000 i vårt exempel: tar man det ena värdet gånger 10000 får man det andra.
Proportionalitetskonstanten är det numeriska förhållandet mellan två storheter som är proportionella mot varandra.
Men en fråga återstår. Var kommer faktorn 10000 ifrån? Svaret är enkelt: det är vår resistans $R$! Och när vi tittar på enheterna faller bitarna på plats: enheten ohm är definierad så att $\qty{1}{\ohm}$ är samma sak som $\qty{1}{\volt\per\ampere}$. Därför får vi skriva $\qty{10000}{\ohm}$ i stället för $\qty{10000}{\volt\per\ampere}$! Vårt motstånd är alltså $\qty{10000}{\ohm}$, eller kort $\qty{10}{\kilo\ohm}$:
$$\qty{10000}{\volt\per\ampere} = \qty{10000}{\ohm}$$Vi har lärt oss: resistansen kan beräknas ur spänningen och strömmen. Den är förhållandet mellan spänning och ström, eller uttryckt på ett annat sätt: delar man spänningen med strömmen får man resistansen.
Det här sambandet kan skrivas med följande formel, som kallas Ohms lag:
$$ R = \dfrac{U}{I} $$Den tyske fysikern Georg Simon Ohm upptäckte år 1826 sambandet mellan elektrisk spänning, elektrisk ström och resistans. Till hans ära kallas formeln $ R = \frac{U}{I} $ Ohms lag.
Om du bara känner resistansen och spänningen och vill beräkna strömmen kan du använda Ohms lag så här:
$$ I = \dfrac{U}{R} $$Om du bara känner resistansen och strömmen och vill beräkna spänningen finns ännu en variant av formeln:
$$ U = R\cdot I $$Du behöver inte lära dig formlerna utantill, men du bör kunna använda dem.