Modulation

Navigeringshjälp

Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).

Navigering

Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.

Pil ned och upp: nästa / föregående bild
Pil höger och vänster: nästa / föregående avsnitt
Blanksteg eller ”n”: visa elementen på bilden ett i taget eller gå till nästa bild
Skift-blanksteg eller ”p”: dölj elementen baklänges eller gå till föregående bild

Fler funktioner

Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:

F1: Help / hjälp
o: Overview / översikt över alla bilder
s: Speaker View / talarvy
f: Full Screen / helskärmsläge
b: Break, Black, Pause / dölj presentationen
Alt-klick: Zooma in på eller ut från bilden

Översikt

Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.

Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.

Klicka på en bild för att visa den.

Talarvy

Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.

Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.

Talarvyn innehåller följande:

Till vänster syns den aktuella bilden
Uppe till höger syns nästa bild
I mitten till höger finns hjälpmedel för tidsplaneringen
Nere till höger finns ”anteckningar för talaren”
Längst ned finns navigeringspilarna

Praktiska tips för talarvyn

Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.

Helskärm

Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.

Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.

Dölj

Skriver du ett ”b” döljs presentationen.

Du visar den igen på något av följande sätt:

Klicka i fönstret.
Tryck på ”b” igen.
Klicka på knappen ”Resume presentation”.

Zoom

Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.

Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.

Röksignaler och morsetecken

1) Kort beskrivning: Handritad teckning av en indian som i ett ökenlandskap täcker över röken från en eld med en filt så att den bildar röksignaler; på himlen syns tre rökmoln med tecknen ”I”, ”♥” och ”U”.

2) Utförlig beskrivning: Handteckningen visar en indian som i ett ökenlandskap täcker över röken från en eld framför sig med en filt så att den bildar röksignaler. Långt bort står en annan person på ett berg och tar uppenbarligen emot budskapet. På himlen syns tre rökmoln som innehåller tecknen ”I”, ”♥” och ”U”. — Figur HARECS-12.1.1: Meddelandeöverföring med röksignaler

Sedan urminnes tider försöker människor överföra meddelanden över stora avstånd
Till exempel med röksignaler
Överenskommelse behövs om vad ett visst antal rökmoln inom ett tidsavstånd betyder

Morsetecken

Liknar röksignaler
Radion alstrar en svängning med en oscillator
Nedtryckning av morsenyckeln för denna svängning till antennen
Mottagaren gör utsändningen hörbar
Skillnad mellan kort eller lång nedtryckning och pauser är möjlig

1) Kort beskrivning: Tre morsenycklar av olika konstruktion: rak nyckel, halvautomatisk nyckel (bug) och squeeze-nyckel.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar tre morsenycklar av olika konstruktion. Till vänster står en rak nyckel med nyckelarm, skruvar för att ställa in slaglängd och nedtryckning samt ett uppfällt lock. I mitten står en halvautomatisk nyckel med en upprättstående nyckelarm, en vikt och en fjäder som för tillbaka armen efter att den har påverkats, samt inställningsskruvar. Till höger syns en squeeze-nyckel med två motstående spakarmar och inställningsskruvar. — Figur HARECS-12.1.2: Morsenycklar

1) Kort beskrivning: Morsetecken i ljusblått, under dem vita bokstäver ”C Q C Q” på mörk bakgrund.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar ljusblå morsetecken på mörk bakgrund, under dem bokstäverna ”C Q C Q” i vit text. — Figur HARECS-12.1.3: ”CQ CQ” i morsetelegrafi

Överenskommelse om vad bestämda följder av olika tidsavstånd betyder
Mitten av 1800-talet enades man om den morsekod som fortfarande används

Telegrafi

Överföringsmetod med hjälpmedel
Rök eller elektrisk svängning påverkas för att överföra ett meddelande
Hjälpmedlet är bärvågen
Inom radio på grund av höga frekvenser även högfrekvent bärvåg eller HF-bärvåg
Metoden för att ändra bärvågen är modulation

Andra moduleringsarter

Den elektriska svängningen kan moduleras på andra sätt

Styrka (amplitud)
Period (frekvens)

Omodulerad bärvåg

Enklaste formen av HF-signal
Konstant amplitud, frekvens och fasläge
Exakt en frekvens
Redan till- och frånslag (CW) av bärvågen är en informationsöverföring

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Sammanfattning: Diagram med en regelbunden, ljusblå sinusvåg med konstant amplitud över tiden.

Detaljer: Till vänster står en lodrät axel med pil uppåt och etiketten ”Amplitude” (amplitud); en vågrät axel med pil åt höger och etiketten ”t” löper på mitten genom bilden och skär den lodräta axeln till vänster. Längs denna vågräta linje är en sammanhängande, ljusblåritad sinuskurva med många jämnt åtskilda perioder avbildad. Kurvan svänger symmetriskt över och under den vågräta axeln; topphöjd och periodlängd förblir lika över hela bredden. Det finns inga andra etiketter, rutnät eller siffror. — Figur HARECS-12.2.1: Omodulerad bärvåg

Moduleringsslag

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln; sinusformad kurva kring nollinjen; vertikal blå dubbelpil ”Amplitud” från nollinjen till kurvtoppen och horisontell röd dubbelpil ”Period” längs nollinjen efter en fullbordad svängning.
2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln. En sinuskurva löper från vänster till höger kring nollinjen: Den startar vid vänstra kanten i origo, faller till ett minimum, stiger till ett maximum, faller åter till ett minimum, stiger igen till ett maximum och slutar vid högra kanten på nollinjen. Vid det vänstra synliga maximet är en vertikal blå dubbelpil ritad som går från nollinjen till kurvtoppen. Ovanför kurvtoppen står med blå text ”Amplitud”. Längs nollinjen löper en röd dubbelpil mellan två skärningspunkter där den från nollinjen stigande kurvan skär nollinjen. Under denna pil står med röd text ”Period”. — Figur HARECS-12.3.1: Svängning

Egenskaper hos en elektrisk svängning:

Amplitud
Frekvens

Amplitudmodulation (AM)

1) Kort beskrivning: Diagram med en vågrät axel ”t” och en lodrät axel ”Amplitude” (amplitud); sinusformad kurva längs nollinjen med konstant periodtid och varierande amplitud.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en vågrät axel märkt ”t” och en lodrät axel märkt ”Amplitude” (amplitud). En blå, sinusformad kurva löper över hela bildbredden längs nollinjen. Den har konstant periodtid men varierande amplitud. I bildens första och tredje fjärdedel är amplituden stor, i den andra och fjärde fjärdedelen däremot liten. Det finns inga andra etiketter eller mått. — Figur HARECS-12.3.2: Vid amplitudmodulation (AM) varieras amplituden hos en elektrisk svängning.

Frekvensmodulation (FM)

1) Kort beskrivning: Diagram med en vågrät axel ”t” och en lodrät axel ”Amplitude” (amplitud); sinusformad kurva längs nollinjen med konstant amplitud och varierande periodtid.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en vågrät axel märkt ”t” och en lodrät axel märkt ”Amplitude” (amplitud). En sinusformad kurva löper över hela bildbredden längs nollinjen. Den har konstant amplitud men varierande periodtid. Det finns inga andra etiketter eller mått. — Figur HARECS-12.3.3: Vid frekvensmodulation (FM) varieras periodtiden och därmed frekvensen hos svängningen.

Talsignaler

När du trycker på nästa knapp aktiveras webbläsarens mikrofon. Därefter kan du se spektrumet av din egen röst.

Starkaste amplitud vid frekvensen $f$ =

$\unit{\hertz}$

När vi pratar i en mikrofon omvandlar den talsignalen till elektriska svängningar.
Talsignalen finns då inte längre som ljudvåg utan som elektrisk svängning och kan behandlas i radion.

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”f [kHz]” och en vertikal axel ”Ljudstyrka”; fyrkantig yta märkt ”Information (tal)” på baslinjen med en längre vertikal linje till vänster märkt ”Låga toner” och en kortare vertikal linje längre åt höger märkt ”Höga toner”; vid övre änden av den längre linjen ”Högt”, vid övre änden av den kortare linjen ”Svagt”.
2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”f [kHz]” och en vertikal axel märkt ”Ljudstyrka”. En fyrkantig yta märkt ”Information (tal)” sträcker sig från baslinjen med en längre vertikal linje till vänster märkt ”Låga toner” och med en kortare vertikal linje längre åt höger märkt ”Höga toner”. Vid övre änden av den längre linjen står ”Högt”, vid övre änden av den kortare linjen står ”Svagt”. — Figur HARECS-12.4.1: Symbolisk bild av ljudspektrum

1) Kort beskrivning: Diagram med axlarna ”Leistung” (effekt, vertikal) och ”f [kHz]” (horisontell) visar en mot höger fallande kontur mellan de markerade frekvenserna ”0,3” och ”2,7”.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem med pilspetsar har en vertikal axel ”Leistung” (effekt) och en horisontell axel ”f [kHz]”. På den horisontella axeln är under baslinjen talen ”0,3” till vänster och ”2,7” längre åt höger inritade. Vid ”0,3” går en vertikal linje från baslinjen uppåt till en högre punkt. Därifrån löper en rak, snett fallande linje åt höger till en lägre punkt ovanför ”2,7”. Vid ”2,7” går en kort vertikal linje från denna punkt tillbaka ned till baslinjen. Det finns inga rutnätslinjer och ingen skala på den lodräta axeln. — Figur HARECS-12.4.2: Exempel på ett ljudspektrum

Signalens ”bredd” kallas för övrigt bandbredd och anges i hertz ($\unit{Hz}$).
Anta att tal i frekvensområdet $\qtyrange{300}{2700}{\hertz}$ ska överföras.
Bandbredden är i det här fallet $\qty{2700}{\hertz}$ – $\qty{300}{\hertz}$ = $\qty{2400}{\hertz}$

Amplitudmodulation (AM)

1) Kort beskrivning: Diagram som återger tidsförloppet för en AM-signal.
2) Utförlig beskrivning: Diagrammet har rubriken ”AM” och återger tidsförloppet för en AM-signal. I mitten löper en vertikal axel som är märkt ”f_t” nedtill. Till vänster och höger om den finns märkningarna ”f_t – 5 kHz” respektive ”f_t + 5 kHz”. På bildens vänstra sida finns markeringar för ett tidsförlopp till ”0 s” (överst), ”30 s” (i mitten) och ”60 s” (nederst). I själva diagramområdet syns, utgående från mittaxeln, horisontella vita linjer av olika längd. — Figur HARECS-12.5.1: Signal från en AM-rundradiosändare (tal / musik)

Den modulerande signalen moduleras på bärvågen genom att amplituden ändras
Bärvågens frekvens förblir oförändrad
Ändrad amplitud ändrar bärvågens form $\rightarrow$ den är inte längre en sinussvängning
De extra frekvenserna kallas sidband

I sidbanden finns den överförda informationen, alltså t. ex. talet
Den bandbredd som AM upptar är dubbelt så stor som den högsta frekvensen i den modulerande signalen

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”f”, en vertikal, obetecknad axel, en vertikal linje vid ”f_T” och två symmetriska, takformade områden till vänster och höger om den.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel med beteckningen ”f” och en närmare obestämd vertikal axel. På baslinjen är en vertikal linje inritad vid ”f_T”. Till vänster om den finns två vertikala linjer – en längre och till vänster om den en kortare. Båda börjar på baslinjen och deras ändar är förbundna med varandra. Spegelbildligt mot den vertikala linjen vid ”f_T” finns på andra sidan två vertikala linjer – en längre och till höger om den en kortare. Även här är ändarna förbundna med varandra. I mitten av den avbildade kurvformen står under den horisontella axeln beteckningen ”f_T”. Inga andra skalor, tal eller rutnätslinjer finns. — Figur HARECS-12.5.2: Symbolisk bild av en amplitudmodulerad signal med bärvåg och sidband

Modulationsgrad och överstyrning

Utan modulation överförs vid AM bara bärvågen med konstant amplitud
Modulationen påverkar signalen
Det uppstår kraftigare utslag åt positivt och negativt håll

Modulationsgrad

1) Kort beskrivning: Modulationsenvelopp för en AM-signal med avplattade ändar på de enskilda svängningarna.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar det horisontella modulationsenveloppet för en AM-signal. De avplattade ändarna på varje enskild svängning vidrör varandra på nolllinjen. Kurvan är ritad med grå fyllning och svart kontur. — Figur HARECS-12.6.2: Amplitudsignal vid modulationsgrad $\qty{100}{\percent}$

$$m = \frac{\hat{U}_{mod}}{\hat{U}_{T}}$$

Förhållandet mellan den pålagda LF-envelopen och HF-bärvågen
Högst möjligt är $m=1$ eller $\qty{100}{\percent}$
Signalen styr ut mellan bärvågen och högsta möjliga värde

Lösningsväg

Avläst ur diagrammet:

givet: $\hat{U}_{mod} = \qty{1}{\oszidiv} = \qty{3}{\volt}$
givet: ${\hat{U}_{T}} = \qty{2}{\oszidiv} = \qty{6}{\volt}$
sökt: $m$

$$m = \frac{\hat{U}_{mod}}{\hat{U}_{T}} = \frac{\qty{3}{\volt}}{\qty{6}{\volt}} = 0,5 = \qty{50}{\percent}$$

Överstyrning

1) Kort beskrivning: Modulationsenvelopp för en AM-signal med kraftigt avplattade ändar på de enskilda svängningarna och stort avstånd mellan svängningarna.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar det horisontella modulationsenveloppet för en AM-signal. De kraftigt avplattade ändarna på varje enskild svängning vidrör varandra på nolllinjen. Själva svängningarna har ett stort avstånd till varandra. Kurvan är ritad med grå fyllning och svart kontur. — Figur HARECS-12.6.3: Amplitudsignal vid modulationsgrad över $\qty{100}{\percent}$

Vid $m > 1$
Ger tidvis eller fullständig undertryckning av bärvågen
Leder till distorsion och sidbandsstänk

Enkelsidbandsmodulation (SSB)

Vid amplitudmodulation finns två sidband utöver bärvågen $\rightarrow$ undre respektive övre sidband
”lower sideband” (LSB) och ”upper sideband” (USB)
Själva bärvågen innehåller ingen information

Det räcker alltså att sända ett sidband och avstå från bärvågen och det andra sidbandet
Hela sändareffekten används för att överföra information
Upptagen bandbredd motsvarar bandbredden hos den pålagda signalen

1) Kort beskrivning: Grafik i tre rader med två diagram vardera; identiska diagram till vänster: horisontell axel ”f” och vertikal axel ”Effekt”; på den horisontella axeln skalmarkeringar vid ”300 Hz” och ”3 kHz”; längre vertikal linje vid 300 Hz och kortare vertikal linje vid 3 kHz; diagram till höger: horisontell axel ”f” och vertikal axel utan beteckning; på den horisontella axeln skalmarkering ”f_T”; 1:a raden: vertikal linje vid f_T, till vänster och höger om den på baslinjen spegelvända fyrhörningar med åt vänster och höger sluttande överkanter, ovanför en dubbelpil märkt ”6 kHz”; 2:a raden: till höger om f_T på baslinjen en fyrhörning med åt höger sluttande överkant, ovanför en dubbelpil märkt ”2,7 kHz”; 3:e raden: till vänster om f_T på baslinjen en fyrhörning med åt vänster sluttande överkant, ovanför en dubbelpil märkt ”2,7 kHz”; mellan diagrammen i varje rad en pil åt höger, märkt ”AM” (1:a raden), ”USB” (2:a raden) respektive ”LSB” (3:e raden).
2) Utförlig beskrivning: Grafiken består av tre rader under varandra med två diagram bredvid varandra vardera. Diagrammen till vänster är identiska och har en horisontell axel ”f” och en vertikal axel ”Effekt”. Den horisontella axeln har skalmarkeringar vid ”300 Hz” och ”3 kHz”. Vid 300 Hz finns en längre vertikal linje och vid 3 kHz en kortare vertikal linje. De övre ändarna är förbundna med varandra med en åt höger sluttande linje. Diagrammen till höger har en horisontell axel ”f” och en vertikal axel utan beteckning. Den horisontella axeln har i vart och ett en skalmarkering ”f_T”. I första raden finns en vertikal linje vid f_T, till vänster och höger om den är spegelvända fyrhörningar med åt vänster och höger sluttande överkanter ritade stående på baslinjen. Ovanför finns en röd dubbelpil med märkningen ”6 kHz”. I andra raden står en fyrhörning på baslinjen till höger om f_T med åt höger sluttande överkant, ovanför den en röd dubbelpil med märkningen ”2,7 kHz”. I tredje raden står en fyrhörning på baslinjen till vänster om f_T med åt vänster sluttande överkant, ovanför den en röd dubbelpil med märkningen ”2,7 kHz”. Mellan diagrammen i varje rad finns en åt höger pekande, blå pil, märkt ”AM” (1:a raden), ”USB” (2:a raden) respektive ”LSB” (3:e raden). — Figur HARECS-12.7.2: Sidband vid AM, LSB och USB jämförda

Enkelsidbandsmodulation eller single-sideband (SSB)

USB står för Upper Sideband

(övre sidbandet – förväxlas ibland med undre sidbandet)

SSB: bandbredd och modulation

Bandbredd

Till skillnad från AM används mindre än halva bandbredden
Högst $\qty{2,7}{\kilo\hertz}$
Motsvarar LF-signalen

Modulation

Genom blandning och filtrering
Genom förvalet av USB och LSB väljs bärvågsfrekvensen
Blandaren ger två frekvenser
Bandfiltret släpper bara igenom en frekvens

1) Kort beskrivning: Blockschema med signalflöde från vänster till höger: källa, förstärkare, blandare med sidoansluten generator, filter; omkopplare ”LSB” och ”USB” parallellt med generatorn.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar ett blockschema av flera delar förbundna med en horisontell linje. Längst till vänster finns en obetecknad cirkel med ett vertikalt streck på vänstra sidan. Till höger om den följer ett block med en triangel som pekar åt höger (förstärkare). Därefter ansluter ett block i vilket en cirkel med ett diagonalt kors är avbildad (blandare). Nedifrån finns en vertikal förbindelse från ett block med texten ”G” (oscillator). Förbindelsen är märkt ”f_OSZ”. Under oscillatorn är en omkopplare mellan ”LSB” och ”USB” inritad. Till höger om blandaren finns ett block märkt ”DSB”, som leder till ett block med tre vågformade linjer (filter), av vilka den övre och den undre vågformade linjen är överstrukna. Därefter följer en pil märkt ”SSB”. Inga andra beteckningar finns. — Figur HARECS-12.8.2: Blockschema för SSB-modulation med filtermetoden

Tricket är att bandfiltret bara har en resonansfrekvens
Genom att förskjuta bärvågsfrekvensen i oscillatorn släpps det önskade sidbandet igenom

Exempel LSB:

Mikrofon: $\qty{300}{\hertz}$ – $\qty{3}{\kilo\hertz}$
LSB-oscillator: $\qty{9001,5}{\kilo\hertz}$
DSB-signal:
a) $\qtyrange{8998,5}{9001,2}{\kilo\hertz}$
b) $\qtyrange{9001,8}{9004,5}{\kilo\hertz}$
Filter: $\qty{9000}{\kilo\hertz}\pm\qty{1,5}{\kilo\hertz}$
SSB-signal:
$\qtyrange{8998,5}{9001,2}{\kilo\hertz}$

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.
Kort sammanfattning: Blockdiagram över en SSB-signalväg med förstärkare, DSB-blandare, SSB-filter och omkopplingsbar oscillatormatning; flera frekvensangivelser är märkta.
Detaljerad beskrivning: Från vänster till höger löper en linje genom flera block. Längst till vänster en cirkel som ingång, förbunden med ett kvadratiskt block med triangelsymbol (förstärkarsymbol). En pil leder vidare till ett kvadratiskt block med en korsad cirkel och märkningen ”DSB”. Ovanför står texterna ”a) 8998,5–9001,2 kHz” och ”b) 9001,8–9004,5 kHz”. Till höger om det följer ytterligare ett kvadratiskt block med tre vågformade linjer och märkningen ”SSB”; en pil leder genom detta block åt höger. Över övergången mellan DSB-blocket och SSB-blocket står ”9000 kHz ± 1,5 kHz”. Längst upp till höger står åter ”8998,5–9001,2 kHz”. Under DSB-blocket finns ett block märkt ”G”, från vilket en uppåtriktad pil leder till DSB-blocket; vid denna pil står ”fosz”. G-blocket är omgivet av en rektangulär kantlinje som leder åt höger nedåt till två lodräta omkopplare. Den vänstra omkopplaren är märkt ”LSB”, den högra ”USB”. Under varje omkopplare är en liten rektangelsymbol med två tunna horisontella staplar ritad. Under den vänstra symbolen står ”9001,5 kHz”, under den högra ”8998,5 kHz”. Under den vänstra symbolen finns en liten fylld punkt. Alla förbindelselinjer är ritade med pilspetsar i signalflödets riktning. — Figur HARECS-12.8.3: Frekvenser med filtermetoden vid LSB

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Sammanfattning: Till vänster ett spektrum med fallande effekt mellan 300 Hz och 3 kHz, till höger ett förskjutet, smalbandigt spektrum med färgade konturlinjer och flera frekvensangivelser; däremellan står ”LSB” med en pil åt höger.

Detaljerad beskrivning: Det vänstra koordinatsystemet har y-axeln märkt ”Leistung” (effekt) och x-axeln märkt ”f”; på x-axeln står ”300 Hz” till vänster och ”3 kHz” till höger. I det finns en svart, fyrsidig yta: Den startar vid 300 Hz med en lodrät kant uppåt, har upptill en sned kant som faller från vänster till höger och slutar vid 3 kHz med en lodrät kant nedåt tillbaka till x-axeln. Mellan de två diagrammen står med blått ”LSB” med en blå pil åt höger. Till höger finns ett ytterligare koordinatsystem med y-axeln uppåt och x-axeln åt höger; x-axeln är märkt ”f”. Längs x-axeln löper en tunn baslinje; ovanför ligger en smal, rödkantad puckel med avrundad övre kant. Inuti denna röda kontur finns en blå, kilformad yta med en sned övre kant. Under detta område står två blå, lodrätt vridna frekvensetiketter: ”8998,5 kHz” till vänster och ”9001,2 kHz” till höger. Till höger om det finns en tunn, lodrät, grå linje och en mindre grå yta med sned begränsning; uppe till höger står med grått ”9001,5 kHz”. — Figur HARECS-12.8.4: Spektrum med filtermetoden vid LSB

Exempel USB:

Mikrofon: $\qty{300}{\hertz}$ – $\qty{3}{\kilo\hertz}$
USB-oscillator: $\qty{8998,5}{\kilo\hertz}$
DSB-signal:
a) $\qtyrange{8995,5}{8998,2}{\kilo\hertz}$
b) $\qtyrange{8998,8}{9001,5}{\kilo\hertz}$
Filter: $\qty{9000}{\kilo\hertz}\pm\qty{1,5}{\kilo\hertz}$
SSB-signal:
$\qtyrange{8998,8}{9001,5}{\kilo\hertz}$

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.
1) Kort sammanfattning:
Blockdiagram med signalflöde från vänster till höger genom förstärkare, DSB‑blandare och SSB‑filter, med omkoppling därunder mellan två 9‑MHz‑grenar (LSB/USB) och flera frekvensangivelser.
2) Detaljerad beskrivning:
- Till vänster en cirkel; en pil leder åt höger in i ett rektangulärt block med en triangel (förstärkarsymbol). Därifrån en pil in i ett rektangulärt block med blandarsymbol (cirkel med kors), märkt ”DSB”. Till höger om det ytterligare ett rektangulärt block med tre vågformade linjer, märkt ”SSB”, från vilket en pil leder ut åt höger.
- Textmärkningar ovanför DSB‑/SSB‑området: ”a) 8995,5–8998,2 kHz” och under det ”b) 8998,8–9001,5 kHz”. Uppe till höger bredvid SSB‑utgången står åter ”8998,8–9001,5 kHz”. Mellan DSB och SSB står ”9000 kHz ± 1,5 kHz”.
- Under DSB‑blocket finns ett rektangulärt block med texten ”G”. En pil från ”G” pekar uppåt mot DSB‑blocket och är märkt ”fosz”.
- Från ”G” löper en ledning åt vänster nedåt och bildar en U‑formad slinga åt höger, vid vilken två lodräta avgreningar med öppna omkopplarsymboler ligger, till vänster ”LSB”, till höger ”USB”.
- Under den vänstra avgreningen (”LSB”) finns en liten rektangulär ruta, under den märkningen ”9001,5 kHz”. På den horisontella ledningen därunder en svart punkt. Under den högra avgreningen (”USB”) finns en likadan ruta, under den ”8998,5 kHz”. Alla dessa element är förbundna med den nedre ledningen, som leder tillbaka till blocket ”G”. — Figur HARECS-12.8.5: Frekvenser med filtermetoden vid USB

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

1. Sammanfattning: Bilden visar till vänster ett diagram över effekt mot frekvens med fallande linje mellan 300 Hz och 3 kHz och till höger ytterligare ett frekvensdiagram med markerade frekvenser, flera spektrala former samt den blå etiketten ”USB” och en pil däremellan.

2. Detaljerad beskrivning: Till vänster finns ett koordinatsystem med vågrät axel ”f” (pil åt höger) och lodrät axel ”Leistung” (effekt) (pil uppåt). På f-axeln är ”300 Hz” märkt till vänster och ”3 kHz” till höger. Ett svart, snett fallande linjedrag löper från ett högre värde vid 300 Hz linjärt nedåt till 3 kHz; formen är åt sidorna begränsad av lodräta linjer till nollnivån och bildar en kil-/trapetsformad kontur. På mitten mellan de två diagrammen står med blått ”USB” med en blå pil åt höger. Till höger följer ett andra koordinatsystem med vågrät axel ”f” (pil åt höger) och en lodrät, omärkt axel (pil uppåt). Uppe till vänster står med ljusgrått talet ”8998,5 kHz”. Längs frekvensaxeln syns två blå, lodrätt tryckta tal: till vänster ”8998,8 kHz” och längre åt höger ”9001,5 kHz”. I spektrumet till höger visas flera konturformer: till vänster om dem en liten grå, snett stigande kil samt en tunn grå lodrät linje; till höger om den en rödkantad, bandformad profil med lodräta flanker och avrundad topp. Inuti denna röda kantlinje ligger en blåritad, snett fallande kil. Baslinjerna i båda diagrammen är ritade som svarta, vågräta linjer. — Figur HARECS-12.8.6: Spektrum med filtermetoden vid USB

LF-signal

För tal räcker det mellan $\qty{300}{\hertz}$ och $\qty{3000}{\hertz}$
Motsvarar $\qty{2,7}{\kilo\hertz}$
Även smalare filter, t. ex. $\qty{2,4}{\kilo\hertz}$, används
På många transceivrar går filtren att ställa in

Används en LF-signal med större bandbredd ökar HF-bandbredden
Bör undvikas för att inte störa angränsande signaler
Håll koll på maximal bandbredd i bandplanen

Mikrofonförstärkning

LF-effekten styr HF-effekten
För svag mikrofon ger lägre uteffekt från sändaren
För stark mikrofonförstärkning kan störa stationer på tätt angränsande frekvenser

SSB: övermodulering, equalizer och tvåtonstest

Bandbredd

Utnyttja frekvensspektrumet optimalt
Minsta avstånd mellan SSB-signaler bör vara $\qty{3}{\kilo\hertz}$
Modulationsbandbredden får då vara högst $\qty{2,7}{\kilo\hertz}$

Överstyrning

Vid överstyrning i modulatorn uppstår distorsion
Ger spuriösa utsändningar $\rightarrow$ splatter
Bandbredden ökar
Kan störa angränsande utsändningar

Equalizer

Tal är individuellt
Mål: Bättre utnyttjande av spektrumet på $\qty{2,7}{\kilo\hertz}$
Höjning i det högre frekvensområdet
Sänkning i det lägre frekvensområdet
Ofta equalizer i mikrofonförstärkaren

Tvåtons-testsignal

För att bedöma kvalitet och linjäritet hos en SSB-sändare
LF-signal av två sinusfrekvenser
Får inte stå i ett heltalsförhållande till varandra
Oftast $\qty{700}{\hertz}$ och $\qty{1200}{\hertz}$
Ger en så kallad ”HF-svävning” på $\qty{500}{\hertz}$
Mätning av envelopeffekt (PEP) möjlig

Frekvensmodulation (FM)

Den modulerande signalen moduleras på bärvågen genom att frekvensen ändras
Bärvågens amplitud ändras inte och förblir i idealfallet konstant

1) Kort beskrivning: Diagram som återger tidsförloppet för en FM-signal.
2) Utförlig beskrivning: Diagrammet har rubriken ”FM” och återger tidsförloppet för en FM-signal. I mitten löper en vertikal axel som är märkt ”f_t” nedtill. Till vänster och höger om den finns märkningarna ”f_t – 6 kHz” respektive ”f_t + 6 kHz”. På bildens vänstra sida finns markeringar för ett tidsförlopp till ”0 s” (överst), ”30 s” (i mitten) och ”60 s” (nederst). I själva diagramområdet syns, utgående från mittaxeln, horisontella vita linjer av olika längd. — Figur HARECS-12.10.1: Signal från en FM-amatörradiosändning (tal)

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel ”Amplitude” (amplitud). Sinusformad kurva längs nollinjen med konstant amplitud och varierande periodtid.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”Amplitude” (amplitud). En sinusformad kurva löper över hela bildens bredd längs nollinjen. Den har konstant amplitud men varierande periodtid. Ytterligare märkning eller mått saknas. — Figur HARECS-12.10.2: Frekvensmodulation

Frekvenssvep

Ju högre man pratar i mikrofonen, desto större ändring av bärvågsfrekvensen
Därmed ökar också utsändningens upptagna bandbredd
Det största värdet på bärvågsfrekvensens ändring kallas frekvenssvep eller kort svep
I praktiken används smalband-FM (engelska Narrow-FM, kort NFM) med $\qty{12}{\kilo\hertz}$ bandbredd

Frekvenssvep och bandbredd

Svepet anges liksom bandbredden i $\unit{\hertz}$, men är inte samma sak
Svep: största ändringen av bärvågsfrekvensen
$$\text{Bandbredd} \approx 2 \cdot (\text{svep} + \text{LF-signalens bandbredd})$$

Svep i praktiken

Tänk på att många äldre radioapparater har ett fast svep
Pratar du svagare minskar svepet och därmed bandbredden

Konstant sändareffekt

FM: frekvenssvep och störkänslighet

Frekvensmodulation

Konstant amplitud
Varierande frekvens
Relativt okänslig för amplitudstörningar (t. ex. fordon, blixtar)

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel ”U_HF”. Sinusformad kurva längs nollinjen med konstant amplitud och varierande periodtid.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”U_HF”. En sinusformad kurva löper över hela bildens bredd längs nollinjen. Den har konstant amplitud men varierande periodtid. Märkning eller mått saknas. — Figur HARECS-12.11.1: Frekvensmodulation

Frekvenssvep

Ljudstyrkeinformation överförs vid FM genom bärvågsutslag (frekvenssvep)
Stark LF-signal $\rightarrow$ större svep $\rightarrow$ högre bandbredd

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.
1) Kort beskrivning: Ett tvådelat diagram: överst ett koordinatsystem U_HF över f med en ljusblått fylld rektangel kring f_T och Δf-markeringar på båda sidor, nederst ett koordinatsystem U_LF över t med en ljusblå, S‑formad kurva.
2) Detaljerad beskrivning: I det övre koordinatsystemet pekar den vertikala axeln uppåt och är märkt ”U_HF”; den horisontella axeln pekar åt höger och är märkt ”f”. På f‑axeln finns till vänster ett kort streckat avsnitt. En ljusblå, ogenomskinligt fylld rektangel står på f‑axeln; genom rektangelns mitt löper en svart, lodrät linje. Under denna lodräta linje står ”f_T”. Ovanför rektangeln är två dubbelpilsformade måttpilar ritade, till vänster och höger om mittlinjen, vardera märkta ”Δf”. I det nedre området fortsätter den centrala lodräta linjen nedåt och slutar med en pilspets; tillhörande axelmärkning lyder ”t”. En horisontell axel pekar åt höger och är märkt ”U_LF”. Från skärningspunkten mellan de nedre axlarna löper en slät, ljusblå, S‑formad kurva: Den börjar vid axelskärningen, svänger först åt vänster, sjunker och svänger sedan åt höger, varvid den fortsätter nedåt. — Figur HARECS-12.11.2: Bärvågsutslag vid frekvensmodulation

Modulation

För att begränsa bandbredden begränsas mikrofonsignalen i amplitud
Signalen moduleras sedan på bärvågen med FM
Frekvenssvepet kan vara fast eller inställbart med en svepreglering

FM: generering och bandbredd (Carson)

Generering

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Kort sammanfattning: Bilden visar ett kopplingsschema med ett transistorsteg, bestående av ingångsnät (motstånd, kopplingskondensatorer, diod, spole, kondensatorer), en transistor med förspänningsmotstånd, matningsklämma ”+”, jordanslutning och in-/utgångsklämmor på sidorna.

Detaljerad beskrivning: Till vänster står lodrätt texten ”NF/BB”. Till vänster finns två klämmor med öppna cirklar: upptill en ingångsklämma, nedtill en referensklämma som är förbunden med den undre samlingsskenan. Från den övre vänstra anslutningen leder en vågrät ledare först genom ett motstånd (rektangel), därefter genom en kondensator (två plattor) till en nod. Från denna nod går tre lodräta avgreningar nedåt till den undre samlingsskenan: till vänster en diodsymbol med ett litet ”+” bredvid, på mitten en spole (vågig linje), till höger en kondensator; alla tre parallellkopplade. Till höger om dem ligger i serie ytterligare en kondensator, som leder till en nästa nod. Därifrån går det åt höger genom ytterligare en kort kondensator till basen på en transistor (BJT-symbol i cirkel). Transistorn sitter till höger på mitten; dess kollektor är dragen uppåt och via en vågrät ledning samt ett motstånd (uppe till höger, vågrätt) ansluten till en klämma ”+” (öppen cirkel med ”+”). Från den övre ledaren nära kollektornoden leder en kort avgrening åt vänster till två ovanpå varandra ritade kondensatorer (små plattpar) mot en kort övre hjälpledning. Till vänster om transistorn löper en lodrät ledning med två motstånd: ett motstånd från den övre ledningen nedåt, ett ytterligare från en mittnod vidare nedåt till den undre samlingsskenan; deras mittnod är förbunden med basnoden. Transistorns emitter är dragen nedåt till en nod, där till höger en vågrät kondensator till en utgångsklämma (öppen cirkel till höger) är ansluten; från samma emitternod leder dessutom ett motstånd lodrätt nedåt till den undre samlingsskenan samt en kort avgrening till en jordsymbol (tre streck). Nedtill löper över hela bredden en genomgående samlingsskena med flera förbindelsepunkter (svarta punkter) och ytterligare en öppen cirkel längst till höger. Alla förbindelsepunkter är markerade med svarta nodpunkter. — Figur HARECS-12.12.1: Modulator för generering av FM

Kapacitansen i en oscillator ändras av LF
T. ex. med en kapacitansdiod
Modulationsfrekvensen bestämmer hur ofta HF-bärvågen ändras

Störkänslighet

Informationen som ska överföras finns i signalens förändring
Amplitudvariationer påverkar inte
Internt används ofta en begränsarförstärkare
Okänslig för pulsformade störningar från tändgnistor, elmotorer o.d.

Svep

Bestämmer med hur mycket oscillatorns frekvens ändras beroende på den modulerande signalens amplitud
Större amplitud i LF-signalen $\leftrightarrow$ större utslag i bärvågen
Större svep $\rightarrow$ högre ljudstyrka i den demodulerade signalen

Bandbredd

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Bilden visar två diagram. Det övre diagrammet har axeletiketterna $ U_{HF} $ och $ f $ med markeringen $ f_{T} $ på frekvensaxeln. Rektanglar i tre färger (två gröna och en blå) är symmetriskt placerade kring $ f_{T} $. Ovanför finns markeringar och beteckningar: $ f_{mod \, max} $ och $ \Delta f $. Det undre diagrammet visar en axel med beteckningarna $ U_{NF} $ och $ t $ och en blå vågig linje som löper lodrätt. — Figur HARECS-12.12.2: Bandbredd vid FM

$$B \approx 2 \cdot \left(\Delta f_{\textrm{T}} + f_{\textrm{mod max}}\right)$$

Upptagen bandbredd: svep och högsta modulationsfrekvens
Vid litet svep och låg modulationsfrekvens $\rightarrow$ Carsons formel
Högre modulationsfrekvens eller större svep $\rightarrow$ större bandbredd
Grannkanalstörningar är möjliga

Lösningsväg

givet: $f_{\textrm{mod max}} = \qty{2}{\kilo\hertz}$
givet: $\Delta f_{\textrm{T}} = \qty{1,8}{\kilo\hertz}$
sökt: $B$

$$\begin{split} B &\approx 2 \cdot (\Delta f_{\textrm{T}} + f_{\textrm{mod max}})\\ &= 2 \cdot (\qty{1,8}{\kilo\hertz} + \qty{2}{\kilo\hertz}) = \qty{7,6}{\kilo\hertz} \end{split}$$

Lösningsväg

givet: $f_{\textrm{mod max}} = \qty{2,7}{\kilo\hertz}$
givet: $\Delta f_{\textrm{T}} = \qty{2,5}{\kilo\hertz}$
sökt: $B$

$$\begin{split} B &\approx 2 \cdot (\Delta f_{\textrm{T}} + f_{\textrm{mod max}})\\ &= 2 \cdot (\qty{2,5}{\kilo\hertz} + \qty{2,7}{\kilo\hertz}) = \qty{10,4}{\kilo\hertz} \end{split}$$

Lösningsväg

givet: $B = \qty{10}{\kilo\hertz}$
givet: $\Delta f_{\textrm{T}} = \qty{2,5}{\kilo\hertz}$
sökt: $f_{\textrm{mod max}}$

$$\begin{split} B &\approx 2 \cdot (\Delta f_{\textrm{T}} + f_{\textrm{mod max}})\\ \Rightarrow f_{\textrm{mod max}} &= \frac{B}{2} - \Delta f_T\\ &= \frac{\qty{10}{\kilo\hertz}}{2} - \qty{2,5}{\kilo\hertz} = \qty{2,5}{\kilo\hertz} \end{split}$$

Lösningsväg

givet: $B = \qty{10}{\kilo\hertz}$
givet: $f_{\textrm{mod max}} = \qty{2,7}{\kilo\hertz}$
sökt: $\Delta f_{\textrm{T}}$

$$\begin{split} B &\approx 2 \cdot (\Delta f_{\textrm{T}} + f_{\textrm{mod max}})\\ \Rightarrow \Delta f_T &= \frac{B}{2} - f_{\textrm{mod max}}\\ &= \frac{\qty{10}{\kilo\hertz}}{2} - \qty{2,7}{\kilo\hertz} = \qty{2,3}{\kilo\hertz} \end{split}$$

Fasmodulation (PM)

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Kort beskrivning: Diagram med en blå sinuskurva kring nollinjen, vars svängningar blir tätare åt höger, med nästan konstant amplitud.

Detaljerad beskrivning: Ett koordinatsystem visar till vänster en lodrät axel med pil uppåt och etiketten ”Amplitude” (amplitud), samt en vågrät axel med pil åt höger och etiketten ”t”. På den vågräta axeln ligger en tunn vågrät mittlinje (nollinje). En sammanhängande blå sinuskurva löper symmetriskt kring denna mittlinje; topphöjden över och under linjen förblir ungefär densamma (amplituden nästan konstant). Avståndet mellan på varandra följande maxima, minima och nollgenomgångar minskar synligt från vänster till höger, så att vågtågen framstår som tätare åt höger. Det finns inga siffror, rutnätslinjer eller andra etiketter. — Figur HARECS-12.13.1: Fasmodulation med fasomkastning

Den modulerande signalen ändrar fasen hos en bärvåg
Fasändringen ser i signalen ut som en ”förskjutning” av vågen
Signalens amplitud förblir densamma
Stor amplitud i LF $\rightarrow$ stor fasändring

Bandbredd och bandkanter

Upptagen bandbredd beror på modulationsart (och FM-sving)
Sändaren ska inte störa andra radioanläggningar (PTSFS 2025:1)
Du ansvarar själv för att signalen håller sig inom bandet
Rekommenderade bandbredder: SSA:s bandplaner

Särskilt noga nära bandkanterna
Anta en FM-signal som är $\qty{15}{\kilo\hertz}$ bred och sänder på $\qty{432}{\mega\hertz}$
Signalen ligger $\qty{7,5}{\kilo\hertz}$ under och över bärfrekvensen
Den skulle alltså sträcka sig från $\qty{431,9925}{\mega\hertz}$ till $\qty{432,0075}{\mega\hertz}$

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Diagram med ett koordinatsystem. Den vågräta axeln är märkt ”f”. En blå, lodrät stapel visas vid 430 MHz med etiketten ”f_T”. Under staplen står ”430 MHz” och därunder en orange linje med etiketten ”70 cm Band” (70 cm-bandet). Den lodräta axeln är omärkt. — Figur HARECS-12.14.1: Fel -- sändning utanför bandgränserna

Den här alternativtexten har ännu inte granskats.

Diagram med ett tvådimensionellt koordinatsystem. Den vågräta pilen är märkt ”f”. En blå lodrät yta är markerad vid cirka 430,0075 MHz och bär markeringen ”f_T”. Därunder står ”70 cm Band” (70 cm-bandet) med en linje och pilar som pekar åt vänster och höger. — Figur HARECS-12.14.2: Rätt -- sändning inom bandgränserna

Vid SSB finns signalen bara på ena sidan av bärfrekvensen:

LSB helt under bärfrekvensen
USB helt över bärfrekvensen

Exempel:

Ställ in sändningsfrekvensen på bandets övre gräns
Med LSB får du sända
Med USB ligger signalen utanför bandet

Bandbredd

Bandbredden hos en signal beskriver skillnaden mellan högsta och lägsta sändfrekvens hos en utsändning
Bandbredd mäts i hertz ($\unit{\hertz}$)

Upptagen bandbredd

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”f” och en vertikal axel ”p”; kurva över hela bredden med branta flanker och en vågformad, gråskuggad del i mitten; områden till vänster och höger om det skuggade området är markerade med ”X”.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar ett koordinatsystem med en horisontell axel ”f” och en vertikal axel ”p”. En kurva börjar i origo och löper först längs nollinjen. I mitten stiger kurvan brant uppåt, når ett smalt maximum, faller till hälften och fortsätter vågformat. I bildens högra del faller kurvan sedan brant nedåt och nuddar nollinjen vid högra bildkanten. Området mellan de branta flankerna är gråskuggat ned till nollinjen. De oskuggade områdena till vänster och höger under kurvan är markerade med ”X”. — Figur HARECS-12.16.1: Bandbredd hos en utsändning

Upptagen bandbredd enligt ITU: Genomsnittlig sändareffekt i det utsända frekvensområdet
$\qty{99}{\percent}$ av sändareffekten ska finnas inom den bandbredd som krävs
Högst $\qty{0,5}{\percent}$ får hamna under respektive över, i angränsande områden

Val av moduleringsslag på radion

På många radioapparater finns en omkopplare för att välja moduleringsslag
Oftast är den märkt ”Mode” och gör det möjligt att välja mellan t. ex. CW, AM, FM och SSB

Vid SSB gäller det att välja rätt sidband (LSB eller USB)
Inom amatörradion används med få undantag det undre sidbandet under $\qty{10}{\mega\hertz}$ och det övre sidbandet från $\qty{10}{\mega\hertz}$

Fel sidband

Om fel sidband väljs vid SSB blir talet helt obegripligt
Det är också viktigt vid SSB att ställa in mottagningsfrekvensen mycket känsligt med VFO-ratten
Redan små avvikelser från rätt frekvens gör att talet blir obegripligt

Dynamikkompressor

Utan kompressor

Tal har kraftiga amplitudvariationer
Det ger olika stark modulation av signalen
Delvis kan signalen vara svår att uppfatta hos mottagaren

Med kompressor

En dynamikkompressor höjer svaga signaler i förhållande till starka
Signalen komprimeras med avseende på sina amplitudvariationer
Ger bättre förståelighet hos mottagaren

Dynamikkompressor (HAREC)

Används ofta vid DX-förbindelser och i tävlingar (contest)
Ger en stark, kraftfull signal
Därför förstärks och dämpas LF-signalen i en dynamisk equalizer
Se upp för överstyrning
För stor höjning ger splatter och sämre förståelighet

LF-dynamikkompressor

Skillnaden mellan minsta och största ljudstyrka hos en LF-talsignal $\rightarrow$ dynamikomfång
LF-dynamikkompressorn minskar dynamikomfånget
Medelljudstyrkan höjs $\rightarrow$ Medelnivån hos sändsignalens utsignal höjs

Modulation

Navigeringshjälp

Navigering

Fler funktioner

Översikt

Talarvy

Praktiska tips för talarvyn

Helskärm

Dölj

Zoom

Röksignaler och morsetecken

Morsetecken

Telegrafi

Andra moduleringsarter

Omodulerad bärvåg

Moduleringsslag

Amplitudmodulation (AM)

Frekvensmodulation (FM)

Talsignaler

Amplitudmodulation (AM)

Modulationsgrad och överstyrning

Modulationsgrad

Lösningsväg

Överstyrning

Enkelsidbandsmodulation (SSB)

SSB: bandbredd och modulation

Bandbredd

Modulation

LF-signal

Mikrofonförstärkning

SSB: övermodulering, equalizer och tvåtonstest

Bandbredd

Överstyrning

Equalizer

Tvåtons-testsignal

Frekvensmodulation (FM)

Frekvenssvep

Frekvenssvep och bandbredd

Svep i praktiken

Konstant sändareffekt

FM: frekvenssvep och störkänslighet

Frekvensmodulation

Frekvenssvep

Modulation

FM: generering och bandbredd (Carson)

Generering

Störkänslighet

Svep

Bandbredd

Lösningsväg

Lösningsväg

Lösningsväg

Lösningsväg

Fasmodulation (PM)

Bandbredd och bandkanter

Bandbredd

Upptagen bandbredd

Val av moduleringsslag på radion

Fel sidband

Dynamikkompressor

Dynamikkompressor (HAREC)

LF-dynamikkompressor

Frågor?

Länkar till den här presentationen