Som vi redan har lärt oss har en i mitten matad halvvågsdipol i fritt rum en matningsresistans på ungefär $\qty{73,1}{\ohm}$. I praktiken påverkas matningsresistansen dock av omgivningen och framför allt av uppsättningshöjden över marken.
Från en uppsättningshöjd på ungefär en våglängd närmar sig matningsresistansen värdet i fritt rum. Beroende på exakt uppsättningshöjd och omgivning ligger den typiskt i området ca $\qtyrange{65}{75}{\ohm}$, som figur HAREC-19.15.1 visar.
Vid sin resonansfrekvens har en halvvågsdipol i matningspunkten i huvudsak en verkligt resistans (aktiv resistans). Den kapacitiva och den induktiva reaktansen tar ut varandra, så att matningsimpedansen saknar eller bara har en mycket liten reaktiv del. Ström och spänning är då i fas i matningspunkten.
Används halvvågsdipolen utanför sin grundresonans har dess matningsimpedans dessutom en reaktiv del. Under grundfrekvensen är dipolen elektriskt för kort och matningsimpedansen är kapacitiv. Över grundfrekvensen är dipolen elektriskt för lång och matningsimpedansen är induktiv.
Vi minns: Vid en kapacitiv impedans ligger strömmen före spänningen, vid en induktiv impedans släpar strömmen efter spänningen.
