För att få en likspänning ur en växelspänning behövs en likriktare. Den enklaste formen av likriktning sker med hjälp av en diod. Som vi redan lärt oss på Instegscertifikat-nivån släpper en diod igenom ström i bara en riktning.
Den egenskapen hos dioden utnyttjar vi för att skapa en likspänning ur en växelspänning (jfr figur HAREC-10.8.3). Om man kopplar ett lastmotstånd via en seriekopplad diod till en växelspänningskälla (koppling i figur HAREC-10.8.2) leder dioden ström bara när anoden är mer positiv än katoden. I det fallet släpps den positiva halvperioden av växelspänningen igenom.
Under den negativa halvperioden spärrar dioden, så att utspänningen under den tiden förblir noll (jfr figur HAREC-10.8.4). Eftersom bara en halvperiod av den sinusformade växelspänningen utnyttjas i den här kopplingen kallas den enkelriktning (enkelvägslikriktning).
Om man nu dessutom kopplar en tillräckligt stor kondensator parallellt med lastmotståndet laddas den snabbt via dioden under den ledande halvperioden. Under följande halvperiod, när dioden spärrar, laddas kondensatorn långsamt ur genom motståndet. På så vis jämnas den pulserande spänningen ut och närmar sig en likspänning.
Utöver enkelvägslikriktning finns andra likriktarkopplingar, till exempel brolikriktaren. Dessa varianter går vi dock in närmare på först för HAREC.