Datorstyrning av radion

Grundidén bakom morsetelegrafin, att förmedla enskilda tecken i en text, kallas telegrafi och har utvecklats stadigt. En milstolpe var att ansluta fjärrskrivare med modem till radioapparater. Därmed var radiofjärrskrivaren uppfunnen, för att automatiskt sända och ta emot texter via radio. Förkortningen RTTY för det engelska begreppet radio teletype finns fortfarande kvar som beteckning. I dag har datorn i regel tagit över radiofjärrskrivarens uppgift. Med den kan man vid sidan av den klassiska RTTY-metoden använda många andra digitala överföringsmetoder, som också kallas digitala moder (digimodes).

En fjärrskrivare är en apparat för att förmedla meddelanden i textform med hjälp av elektriska signaler.

1) Kort beskrivning: Mintgrön-beige teleskrivare med ilagt papper.

2) Utförlig beskrivning: På fotot syns en apparat med rundade kanter i mintgrönt och beige med polerade metallister till vänster och höger och en pappersledare upptill. Ett gräddfärgat ark är inspänt. Nedtill finns ett svart tangentbord med vitt märkta, svagt välvda tangenter: överst sifferraden 1–0, därunder en QWERTZ-layout med tyska omljud.
Figur HAREC-16.4.1: Radiofjärrskrivare

Först måste en lämplig dator anslutas till radion. Anslutningen kan i enklaste fall göras direkt via ljudanslutningen eller USB-gränssnittet. I princip behövs en ljudförbindelse samt eventuellt styrsignaler. I figur HAREC-16.4.2 visas några varianter. Ett anslutningsdon för styrsignaler som ofta finns på transceivrar är det så kallade CAT-gränssnittet. CAT står för Computer Aided Tuning eller Computer Aided Transceiver. Via detta gränssnitt kan du styra transceivern och läsa av värden, till exempel frekvens, sändeffekt och PTT-läge.

1) Kort beskrivning: Grafik med sex rader; till vänster en smartphone eller en bärbar dator, till höger en radio; däremellan olika typer av förbindelser: radiovågor, nätverk, ljud med CAT-gränssnitt, ljud med digimod-gränssnitt med och utan CAT samt direkt via USB.

2) Utförlig beskrivning: Grafiken består av sex rader under varandra och visar olika typer av förbindelser mellan smartphone respektive bärbar dator och en radio. I varje rad är en smartphone (överst) respektive en bärbar dator avbildad till vänster. Till höger finns i varje rad en radio. Följande förbindelser visas i detalj:
Rad 1: till vänster en smartphone med åt höger riktade radiovågor, till höger en radio med åt vänster riktade radiovågor; båda enheterna är förbundna med varandra via radiovågor
Rad 2: till vänster en bärbar dator, till höger en radio; båda enheterna är förbundna med varandra via ett ”nätverk”
Rad 3: till vänster en bärbar dator med en ”Audio”- och en ”USB”-anslutning, till höger en radio med en ”Audio”- och en ”CAT”-anslutning; båda enheterna är förbundna med varandra direkt via ljudanslutningarna och via USB- och CAT-anslutningen genom ett ”CAT-gränssnitt”
Rad 4: till vänster en bärbar dator med en ”USB”-anslutning, till höger en radio med en ”Audio”- och en ”PTT”-anslutning; båda enheterna är förbundna med varandra genom ett ”digimod-gränssnitt”
Rad 5: till vänster en bärbar dator med ”USB”-anslutning, till höger en radio med en ”Audio”-, en ”CAT”- och en ”PTT”-anslutning; båda enheterna är förbundna med varandra genom ett ”digimod”-gränssnitt
Rad 6: till vänster en bärbar dator med ”USB”-anslutning, till höger en radio med ”USB”-anslutning; båda enheterna är direkt förbundna med varandra
Figur HAREC-16.4.2: Exempel på förbindelser mellan dator och radio

Genom förbindelsen mellan dator och transceiver kan det dock uppstå störningar i de överförda signalerna eller återverkningar från radion på datorn. Olika digimode-interface som hårdvarulösning förenklar anslutningen och innehåller åtgärder mot sådana problem. Sådana interface kan man också använda för andra ändamål, till exempel fjärrstyrd drift eller för att spela in radiotrafiken med lämplig programvara. För vissa metoder finns också hårdvarumodem, där omvandlingen mellan data och ljudsignaler sker i en egen apparat.

Det finns också andra oavsiktliga effekter. Datorn skulle oväntat kunna börja sända eller skicka ut notifieringsljud från andra program som körs. Ibland hör man till exempel hur andra radioamatörer av misstag sänder ut operativsystemets startljud. Om radion oväntat sänder kan människor som just arbetar vid antennanläggningen eller av en slump befinner sig i dess omedelbara närhet utsättas för fara.

För vissa överföringsmetoder är radions mikrofonanslutning olämplig, eftersom de efterföljande förstärkar- och filtersteg är optimerade för tal och behandlar olika höga respektive låga toner olika. Därför har radioapparater ofta en egen analog dataanslutning, som till exempel är märkt DATA eller 9600. Genom att använda denna särskilda anslutning förbigås vissa förstärkar- och filtersteg och signalerna överförs så fria från distorsion som möjligt.

Beteckningen 9600 kommer av att denna anslutning infördes för det förr mycket använda packet radio, så att data kunde överföras med $\qty{9600}{\baud}$. I dag används anslutningen t. ex. för digital talöverföring och delvis också med högre hastighet.


Fortsätt till nästa avsnitt: Telegrafi och digitala trafiksätt