Säkerhet
Navigeringshjälp
Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).
Navigering
Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.
- Pil ned och upp: nästa / föregående bild
- Pil höger och vänster: nästa / föregående avsnitt
- Blanksteg eller ”n”: visa elementen på bilden ett i taget eller gå till nästa bild
- Skift-blanksteg eller ”p”: dölj elementen baklänges eller gå till föregående bild
Fler funktioner
Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:
- F1
- Help / hjälp
- o
- Overview / översikt över alla bilder
- s
- Speaker View / talarvy
- f
- Full Screen / helskärmsläge
- b
- Break, Black, Pause / dölj presentationen
- Alt-klick
- Zooma in på eller ut från bilden
Översikt
Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.
Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.
Klicka på en bild för att visa den.
Talarvy
Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.
Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.
Talarvyn innehåller följande:
- Till vänster syns den aktuella bilden
- Uppe till höger syns nästa bild
- I mitten till höger finns hjälpmedel för tidsplaneringen
- Nere till höger finns ”anteckningar för talaren”
- Längst ned finns navigeringspilarna
Praktiska tips för talarvyn
- Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
- Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
- Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
- För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.
Helskärm
Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.
Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.
Dölj
Skriver du ett ”b” döljs presentationen.
Du visar den igen på något av följande sätt:
- Klicka i fönstret.
- Tryck på ”b” igen.
- Klicka på knappen ”Resume presentation”.
Zoom
Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.
Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.
Öppna elektriska apparater
- Som radioamatörer får vi öppna och ändra apparater
- För din egen säkerhet: koppla bort apparaten från nätet!
- Kondensatorer kan lagra energi under längre tid, vilket kan bli farligt
- Även utan nätanslutning råder fortfarande livsfara vid beröring av kondensatorer!
Reparera apparater säkert
Säkerhet vid reparationer
- Att reparera sina egna apparater är en hederssak för många radioamatörer
- Glöm inte säkerheten – skador får inte förvärras
- Använd isolerhandskar i tillräcklig skyddsklass
- Använd isolerade verktyg
Felsökning och förberedelse
- Reparationen börjar alltid med felsökning
- Apparaten kopplas först bort från nätet innan den öppnas
- Observera: Kondensatorer i nätaggregatet förblir laddade även utan nätström
Farliga spänningar
- Switchade nätaggregat för transistorslutsteg kan ha spänningar över nätets märkspänning på kondensatoranslutningarna
- Hos rörslutsteg är spänningen betydligt högre
- Det kan vara livsfarligt
Säker urladdning av kondensatorer
- Utan åtgärder avtar laddningen långsamt – men inte tillräckligt snabbt för säkerhet
- Att direkt kortsluta kondensatorerna är farligt och kan leda till dödliga elstötar eller bränder
Säker urladdning med motstånd
- Urladdning sker med ett högohmigt, isolerat motstånd – långsamt och säkert
- Motståndets belastbarhet måste anpassas till kondensatorns kapacitans
Jordning och åskskydd
- Antennanläggningar ökar inte sannolikheten för blixtnedslag
- Om blixten ändå slår ner, så i den exponerade antennen
- Därför måste antennanläggningar jordas eller integreras i ett befintligt åskskyddskoncept
Överspänning
[photo:191::Kondensator i ett nätaggregat som helt förstörts av överspänning. Orsaken var ett blixtnedslag i närheten av stationen. Överspänningen kom här via elnätet.]
- Även en blixt i närheten kan orsaka stora skador genom överspänning
- Orsaken är induktion i el- eller telenätet
Åskskydd
- Åskskyddsadapter för koaxialkabel med gasurladdningsrör
- Jorda antennmatningen efter sändning, t. ex. till byggnadens jordningssystem
- Det kräver en jordledning
- Massiv tråd, inte flätad
- Koppar $\qty{16}{\milli\meter\squared}$
- Aluminium $\qty{25}{\milli\meter\squared}$
- Stål $\qty{50}{\milli\meter\squared}$
Åskskyddskoncept
- Vid ändringar i åskskyddssystemet: ta in en åskskyddsbehörig fackman
- Särskilt när antennmaster ansluts till åskskyddssystemet
- Ändringarna förs in i byggnadens åskskyddskoncept
Skyddsjordning 1
Problem:
- Ledande föremål kan ha oönskade potentialer (spänningar)
- T. ex. statisk uppladdning, blixt eller fel i en apparat
Åtgärder:
- Koppla ihop elektriskt ledande delar
- Koppla ihop koaxialkablarnas skärmar och anslut dem till huvudjordskenan
Skyddsjordning 2
Potentialutjämning i hushåll och stationer
- I varje hushåll och vid varje amatörradiostation finns många elektriskt ledande föremål (t. ex. jordledningar, vattenrör, värmerör, koaxialkablar, metallhöljen)
- Fel, misstag vid elinstallationer, statisk uppladdning eller blixtnedslag kan ge farliga potentialskillnader
- Genom att koppla ihop alla ledande delar i ett område uppnås potentialutjämning som skyddar personer mot elektriska stötar
- Förbindelserna måste ha låg resistans för att potentialutjämningen ska bli säker
Resonans i separata jordledningar
- Apparater jordas för att säkert leda bort främmande potentialer
- Högfrekventa strömmar söker ofta egna vägar – separata jordledningar kan därför hamna i resonans med sändningsfrekvensen
- Vid en ledningslängd på $ \lambda/4 $ eller en udda multipel av den uppstår resonans
- Eftersom ledningens ände är jordad kan ingen spänningsbuk bildas där – i stället byggs en hög spänning upp där jordledningen är ansluten till sändaren
- Sändarens hölje blir ”hett” och farligt att ta på, vilket kan ge elektriska stötar eller brännskador
Tips
- Ändra längden på den separata jordledningen så att resonans inte uppstår på något av amatörradiobanden
- Vid behov måste en befintlig jordledning förlängas
Statisk uppladdning av antenner
- Oönskade spänningar på antenner på grund av statisk uppladdning
- Vid ojordade trådantenner
- T. ex. genom regn och hagel
- Ger knaster vid mottagning
- Åtgärd: avledningsmotstånd mellan antennmatningens ledare och stationens jordning
- Hög resistans, t. ex. $\qty{100}{\kilo\ohm}$
- Då påverkas inte radioanläggningens funktion
Beröring av antenner 1
En sändande antenn rör man inte!
- Höga växelspänningar
- Orsakar hjärtrytmrubbningar, brännskador och andra skador
- Kan leda till döden
- Även sekundärolyckor som fall från stegen på grund av förskräckelse och kramp
Beröring av antenner 2
Höga spänningar på sändande antenner
- Spänningarna är ojämnt fördelade
- På en klassisk dipol bildas spänningsbukar med höga spänningar i båda ändarna, som innebär en betydande skaderisk även vid låga sändareffekter (några watt)
Antenntyp och säkerhet
- Spänningsbukarnas placering beror på antenntypen (t. ex. enbandsantenn, flerbandsantenn).
- En sändande antenn rör man inte!
Vistelse i antennens strålgång
- Särskilt på mikrovågor används parabol- eller helixantenner
- Hög antennförstärkning
- Av låg tillförd effekt blir det hög strålningseffekt
- $\qty{20}{\dB}$ är vanligt $\rightarrow\qty{1}{\watt}$ sändareffekt blir $\qty{100}{\watt}$ strålningseffekt
- Höga elektromagnetiska fält i strålningsloben
- Fara för kroppen, särskilt ögon, hjärna och testiklar
- Kan leda till sjukdomar i dessa organ
- Strålningen går inte att känna direkt
- Uppehåll dig aldrig i huvudstrålen från sändande antenner!
Slutord
Klart!
- Förbered dig nu med övningsprov (examen.ssa.se)
- Anmäl dig i god tid till provet
- Efter godkänt prov får du certifikat och anropssignal
Medlemskap i SSA
- Sveriges amatörradioförening
- Arbetar för frekvenser, utbildning och nyrekrytering
- Ett medlemskap bär upp arbetet
Lokala klubbar
- Hitta din närmaste klubb
- Lokala medlemmar underlättar ingången i hobbyn
Aktiviteter efter provet
- Contest, egenbyggen, beredskapsradio, portabeldrift m.m.
- Devis: ”Efter provet är före provet”
- Den årliga HAM-Challenge ger en bra överblick
Nästa steg
- Uppgradering: instegscertifikat $\rightarrow$ HAREC