Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).
Navigering
Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.
Pil ned och upp: nästa / föregående bild
Pil höger och vänster: nästa / föregående avsnitt
Blanksteg eller ”n”: visa elementen på bilden ett i taget eller gå till nästa bild
Skift-blanksteg eller ”p”: dölj elementen baklänges eller gå till föregående bild
Fler funktioner
Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:
F1
Help / hjälp
o
Overview / översikt över alla bilder
s
Speaker View / talarvy
f
Full Screen / helskärmsläge
b
Break, Black, Pause / dölj presentationen
Alt-klick
Zooma in på eller ut från bilden
Översikt
Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.
Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en
överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.
Klicka på en bild för att visa den.
Talarvy
Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.
Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.
Talarvyn innehåller följande:
Till vänster syns den aktuella bilden
Uppe till höger syns nästa bild
I mitten till höger finns hjälpmedel för tidsplaneringen
Nere till höger finns ”anteckningar för talaren”
Längst ned finns navigeringspilarna
Praktiska tips för talarvyn
Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel
på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny
talarvy i nästa kapitel.
För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där
presentationen visas.
Helskärm
Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.
Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.
Dölj
Skriver du ett ”b” döljs presentationen.
Du visar den igen på något av följande sätt:
Klicka i fönstret.
Tryck på ”b” igen.
Klicka på knappen ”Resume presentation”.
Zoom
Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram
detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.
Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.
Polarisation i detalj
Antennens polarisation avser det elektriska fältets riktning
I huvudstrålningsriktningen
Med jordytan som referens
Polarisationsriktningen kan inte alltid avläsas av antennens utseende
Horisontell polarisation
E-fältets läge anger polarisationen
Breder E-fältet ut sig horisontellt talar man om horisontell polarisation
Beror på antennens konstruktion
Figur UPPGRADERINGS-14.1.1: Horisontell polarisation i ett fält
Vertikal polarisation
E-fältets läge anger polarisationen
Breder E-fältet ut sig vertikalt talar man om vertikal polarisation
Beror på antennens konstruktion
Figur UPPGRADERINGS-14.1.2: Vertikal polarisation i ett fält
Cirkulär polarisation
E-fältets läge anger polarisationen
Breder E-fältet ut sig cirkulärt talar man om cirkulär polarisation
Både höger- och vänsterroterande är möjligt
Beror på antennens konstruktion
Figur UPPGRADERINGS-14.1.3: Cirkulär polarisation i ett fält
Som motvikt används ofta en kort trådända (minst 1/20 λ) eller en del av den koaxiala tilledningen
En mantelvågsspärr förhindrar att den fortsatta kabeln blir en del av antennen
Zeppelinantenn som alternativ
Figur UPPGRADERINGS-14.4.3: Zeppelinantenn
I stället för en Fuchs-krets eller transformator kan man använda en tvåtrådsledning med längden λ/4
Den konstruktionen kallas zeppelinantenn
Impedansanpassning hos helvågsslingor
Figur UPPGRADERINGS-14.4.4: Delta loop
En delta loop-antenn har vid lika långa sidor en matningsimpedans på ca $\qty{100}{\ohm}$
Med en λ/4-ledning med karakteristisk impedans $\qty{75}{\ohm}$ uppnås anpassning till ca $\qty{50}{\ohm}$
Optimal karakteristisk impedans är det geometriska medelvärdet $(\sqrt{\qty{50}{\ohm}\cdot \qty{100}{\ohm}} \approx \qty{70,7}{\ohm})$
Kvadratisk helvågsslingantenn
Utförs helvågsslingan som en kvadrat måste längden på varje sida vara exakt 1/4 λ
Flerbandsantenner (del 1)
Figur UPPGRADERINGS-14.4.5: G5RV-antenn
Flerbandsantenner gör det möjligt att köra på många frekvensband
Exempel: G5RV-antennen (två lika långa sidor + tvåtrådsledning) och osymmetriskt matad Windom-antenn
Flerbandsantenner (del 2)
Figur UPPGRADERINGS-14.4.6: Windom-antenn
Genom skickligt valda mått uppnås många resonanser, så att många amatörradioband kan användas
Resonans och strålningskaraktäristik
Resonans garanterar inte nödvändigtvis god strålningskaraktäristik
För mot jord matade vertikalantenner är en längd på ca 5/8 λ optimal
Eftersom en enkel tråd med jord som motpol inte är resonant vid 5/8 λ används oftast en spole som förlänger den elektriska längden till 6/8 λ (alltså 3/4 λ)
För mittmatade dipoler ligger det optimala förhållandet ofta vid 5/4 λ
Antennlängd och resonans
Antenntrådar kan ha godtycklig längd eller form
Men då blir den karakteristiska impedansen annorlunda
Den karakteristiska impedansen måste anpassas till matarledningen, t. ex. med en HF-transformator
Räkneexempel
I stället för att direkt använda den ungefärliga våglängden för $\qty{10}{\meter}$-bandet räknas först den angivna frekvensen om till exakt våglängd.
Radialer vinklade $\qty{45}{\degree}$ nedåt ger extra strålning
$\rightarrow$ Matningsresistans: $\qty{50}{\ohm}$
Matningspunktsimpedans och reaktans
Horisontell dipol i fritt rum
En horisontell, mittmatad dipol har från ca 1‑λ uppsättningshöjd över marken samma matningsresistans som i fritt rum ($\qty{73,1}{\ohm}$).
Impedansbeteende hos för korta respektive för långa antenner
Är en halvvågsdipol eller en mot jord matad λ/4‑antenn för kort verkar den kapacitivt (strömmen ligger före spänningen).
Är den för lång får matningsimpedansen en induktiv del (strömmen släpar efter spänningen).
Vid resonans sammanfaller spännings- och strömmaximum – det uppstår en ren verklig resistans.
Elektrisk förlängning och förkortning
Antenn: kapacitiv och induktiv verkan
En halvvågsdipol eller en mot jord matad λ/4‑antenn verkar kapacitivt när den är för kort och induktivt när den är för lång.
Den avvikande matningsimpedansen leder till felanpassning och sämre SWR.
Genom att sätta in en kondensator (elektrisk förkortning) eller en förlängningsspole (elektrisk förlängning) kan impedansen anpassas igen.
Figur UPPGRADERINGS-14.10.1: Antenn med spole
Antennen är elektriskt förlängd genom en inkopplad spole.
Figur UPPGRADERINGS-14.10.2: Antenn med kondensator
Antennen är elektriskt förkortad genom en inkopplad kondensator.
Bestämning av den mekaniska längden
Först avgör man om antennen är mekaniskt för kort eller för lång.
Är antennen för kort behövs en förlängningsspole.
Annars behövs en förkortningskondensator för kompensation.
NVIS
NVIS – rymdvågsreflektion
Ligger sändningsfrekvensen under den kritiska frekvensen reflekteras till och med en rakt uppåt strålad rymdvåg av jonosfären.
Därmed försvinner den döda zonen – en effekt som kan utnyttjas för närförbindelser.
Förutsättning: en kortvågsantenn som strålar i så brant vinkel uppåt som möjligt.
Effekten kallas Near Vertical Incidence Skywave (NVIS).
NVIS – fördelar vid nödkommunikation
NVIS-förbindelser gör det möjligt att övervinna hinder (t. ex. bergig terräng) som annars skulle blockera markvågen.
Lämpliga är horisontella dipoler som hängs upp på en höjd av högst en fjärdedels våglängd – då fungerar jordytan som reflektor och ger vinst mot zenit.
NVIS – antennuppsättning och optimering
Hängs en horisontell dipol för högt upp ger fördröjningen vid reflektionen en fasförskjutning.
$\rightarrow$ Därmed uppstår i riktning mot zenit delvis utsläckning av den reflekterade vågen.
$\rightarrow$ Resultatet är en vinst i flackare strålningsriktning, vilket är oönskat vid NVIS-kommunikation.
Vertikalantenner är olämpliga, eftersom de redan har en låg strålningsvinkel.
Yagiantennens funktion
Funktionsprincip
Matning på strålaren, utförd som dipol eller vikt dipol
Vågen träffar en längre reflektor och en kortare direktor
Det kan också finnas flera direktorer
[picture:531:e_yagi_uda_aufbau:Elementen i en yagiantenn: 1 reflektor, 2 strålare, 3 direktor]
Parasitiska element
Reflektor och direktor svänger utan att ha elektrisk förbindelse med strålaren
Har ingen antennmatning
Tar ändå upp energi och avger den igen
Riktverkan
Mellan strålaren och elementen finns en fasförskjutning i rum och tid
Genom överlagring av strålningen uppstår en riktverkan
Figur UPPGRADERINGS-14.12.1: Strålningsdiagram för en yagiantenn
Yagiantennen: vinst och korsyagi
Inverkan av reflektorer och direktorer
Reflektorer och direktorer påverkar inte bara riktverkan, utan också en yagiantenns matningsresistans.
En del av den av strålaren utsända vågen reflekteras tillbaka, varvid matningsresistansen ändras beroende på elementens avstånd.
Vinst och öppningsvinkel hos en yagiantenn
Med ökande längd (och därmed högre vinst) blir antennens öppningsvinkel smalare.
Det följer av energiprincipen – energi kan inte alstras ”ur intet”.
Korsyagi – alstring av cirkulär polarisation
Hos korsyagin vrids två yagiantenner $\qty{90}{\degree}$ mot varandra (t. ex. en horisontell, en vertikal).
Genom matning med en signal som är fasförskjuten $\qty{90}{\degree}$, eller genom att förskjuta ena antennen en kvarts våglängd, alstras cirkulär polarisation.
Mikrovågor och parabolreflektor
Mikrovågor
Frekvenser mellan $\qty{1}{\giga\hertz}$ och $\qty{300}{\giga\hertz}$
Våglängd från millimeter till några decimeter
Kan reflekteras av metaller
Parabolreflektor
Parabolformad metallyta eller finmaskigt nät
Parallellt infallande vågor samlas i en punkt framför spegeln
För oskummad polyeten är $\epsilon_\mathrm{r} \approx 2,29$
Karakteristisk impedans
Karakteristisk impedans hos en tvåtrådsledning
Den karakteristiska impedansen $Z$ beror på förhållandet mellan dubbla mittavståndet mellan ledarna ($a$) och ledarnas diameter $d$, samt på dielektrikumet
Formel med $\epsilon_\mathrm{r}$ som relativ permittivitet:
Den karakteristiska impedansen $Z$ beror på förhållandet mellan ytterledarens innerdiameter ($D$) och innerledarens diameter ($d$) samt på dielektrikumet
Formel med $\epsilon_\mathrm{r}$ som relativ permittivitet
Mål: hitta en kabel vars dämpning ligger under det angivna värdet
Kabeldämpningsdiagram
Kabeldämpning och frekvens
Kabeldämpningen ökar med stigande frekvens
Högsta frekvens (kortaste våglängd) motsvarar störst dämpning
Dielektrikumets inverkan på dämpningen
Dielektrikum respektive plastmantlar ökar dämpningen av högfrekventa signaler
Tvåtrådsledningar med så lite dielektrikum som möjligt mellan ledarna är särskilt dämpningssnåla
Skinneffekt
Figur UPPGRADERINGS-14.29.1: Skinneffekt i en ledare
Resistiva förluster i metallen bidrar ytterligare till förluster i matarledningar
Med stigande frekvens flyter strömmen allt mer vid ledarens yta – en effekt som kallas skinneffekt
Skinneffekten leder till ökade resistiva förluster
Stående-vågförhållande (SWR) II
Stående-vågförhållande: framåtgående till bakåtgående energi
SWR på $\num{3}$ vid $\qty{100}{\watt}$: $\qty{75}{\watt}$ strålas ut, $\qty{25}{\watt}$ går tillbaka
Eller också: $\qty{75}{\percent}$ går till antennen, $\qty{25}{\percent}$ reflekteras
Stående-vågförhållande (SWR) III
Figur UPPGRADERINGS-14.31.1: Stående våg
Stående-vågförhållandet (SWR) kan ofta anges direkt utifrån antennens matningsresistans
Vid en ren reell resistans (utan induktiva eller kapacitiva delar) beräknas SWR som förhållandet mellan lastresistans och kabelns karakteristiska impedans (så att SWR ≥ $\num{1}$)
Exempel: En antenn med $\qty{100}{\ohm}$ på en $\qty{50}{\ohm}$-kabel ger SWR $\num{2}$, medan en med $\qty{10}{\ohm}$ ger SWR $\num{5}$
Påminnelse: Resistansen hos en vikt dipol ligger på knappt $\qty{300}{\ohm}$
Räkneexempel 1
given: $Z = \qty{75}{\ohm}$
given: $R_2 \approx \qty{300}{\ohm}$ resistans hos vikt dipol
Ledningsdämpningens inverkan på stående-vågförhållandet
Ledningsdämpning minskar både den framåtgående och den bakåtgående effekten
Även om $\qty{100}{\percent}$ av energin reflekteras i kabelns ände kan ett lägre (bättre) SWR mätas vid sändaren
Exempel: Går hälften av effekten förlorad i vardera riktningen återstår bara en fjärdedel av den ursprungliga effekten – det motsvarar ett uppmätt SWR på $\num{3}$ ($\qty{25}{\percent}$ reflekterad effekt)
Ledningsdämpningens inverkan på uppmätt SWR
Vid en ledningsdämpning på $\qty{5}{\dB}$ i vardera riktningen (sammanlagt $\qty{10}{\dB}$) motsvarar den bakåtgående effekten bara en tiondel av den framåtgående
Figur UPPGRADERINGS-14.38.2: Pi-filter för impedanstransformation
Spolar och kondensatorer används för impedansanpassning
Pi-filter fungerar som lågpass och transformerar impedansen
De kan användas som antennavstämningsenhet
Mantelvågor
Mål vid uppbyggnad av en radiostation: Endast antennen ska stråla ut respektive ta emot signaler
Skärmade ledningar, t. ex. koaxialkabel, lämpar sig för detta
I idealfallet strålar de inte själva och tar inte upp strålning
Osymmetrisk koaxialkabel ansluts till symmetrisk dipol
På koaxialkabelns utsida kan högfrekventa strömmar flyta
Därmed strålar kabeln själv $\rightarrow$ mantelvågor
Mantelströmmar saknas i dipolbenet, vilket deformerar strålningsdiagrammet
Figur UPPGRADERINGS-14.39.1: Mantelström $I_3$
Förhindra mantelvågor
Med en symmetreringstransformator, en balun (balanced-unbalanced)
Eller dämpa genom att linda koaxialkabeln runt en ferritkärna
Mantelvågor och likfassignaler
Motfassignal och mantelvågor
I idealfallet flyter lika stora, motriktade strömmar i en koaxialkabels inner- och ytterledare
Deras summa är noll – ren motfassignal
En ren motfassignal förhindrar att mantelvågor uppstår
Likfassignal och mantelström
Är strömsumman skild från noll uppstår en likfassignal
Likfasandelen flyter på ytterledarens utsida som mantelström
Mantelströmmen skapar en mantelvåg runt kabeln
Strömkompenserad drossel
Koaxialkabel lindad runt en ferritkärna dämpar mantelvågor
Denna konstruktion kallas strömkompenserad drossel
HF-isolationstransformator som mantelvågsspärr
Alternativ: HF-isolationstransformator, där primär- och sekundärlindning inte är förbundna
Ström som flyter in i en pol flyter nästan lika stor ut ur den andra – likfasandelen försvinner
HF-spänningar och mantelvågor
Saknas HF-likfassignaler: Ytterledaren har ingen högfrekvent spänning mot jord
Vid motfassignaler bildas det elektriska fältet enbart mellan inner- och ytterledare
Verkan utåt: Strömmarna tar ut varandra – inga mantelvågor
Mantelvågor hänger direkt ihop med HF-spänningar på ytterledaren
Symmetriska antenner och ytterledarspänning
Hos en symmetrisk antenn har varje dipolben en spänning mot jord
Förbinds antennbenen med koaxialkabelns ledare ger det en HF-spänning på ytterledaren
Jordningens inverkan hos antenner
Väl jordade antenner (t. ex. groundplane med avstämda eller nedgrävda radialer) har nära $\qty{0}{\volt}$ vid matningspunkten
Dåligt jordade groundplane-antenner kan vara känsliga för mantelvågor
Kontaktlös inkoppling i koaxskärmen
Mantelvågor kan uppstå genom kontaktlös inkoppling
Drar man en matarkabel parallellt med ett dipolben kopplar antennens närfält in i koaxskärmen
Spänningsbalun / autotransformator
Figur UPPGRADERINGS-14.40.1: Uppbyggnad av en spänningsbalun
För helt symmetriska antenner kan en spänningsbalun symmetrera strömmarna i koaxialkabeln
Typisk autotransformator: koaxialkabel ansluten i mitten och i änden av en spole, antennen till spolens båda ändar
Figur UPPGRADERINGS-14.40.1: Uppbyggnad av en spänningsbalun
Fördubbling av spänningen ($ü = 2$) och halvering av strömmen ger en 1:4-impedanstransformation
Till en koaxialkabel på $\qty{50}{\ohm}$ ansluts idealt en antenn på ca $\qty{200}{\ohm}$
Begränsningar hos mantelvågsspärren
Spänningsbalunen fungerar bara om den anslutna antennen verkligen är symmetrisk
Osymmetrisk belastning kan gynna mantelvågor
Kontaktlös inkoppling via de elektromagnetiska närfälten är fortfarande möjlig
En extra mantelvågsspärr på visst avstånd kan hjälpa till
Omvägsledning
Omvägsledning för att dämpa mantelvågor
$\lambda/2$-omvägsledning som ytterligare möjlighet att dämpa mantelvågor
Så fungerar $\lambda/2$-omvägsledningen
Symmetrisk antenn: Båda anslutningspunkterna behöver HF-spänning (lika till beloppet, $\qty{180}{\degree}$ fasförskjutna)
Med $\lambda/2$-omvägsledningen ansluts en av anslutningspunkterna (t. ex. hos en vikt dipol) till innerledaren via en fasförskjutning på $\qty{180}{\degree}$
Koaxialkabelns skärm ligger på jordpotential – därför uppstår inga mantelvågor
Beakta impedansen: Antennen måste ha fyra gånger koaxialkabelns impedans, eftersom varje anslutningspunkt bara visar halva resistansen
Figur UPPGRADERINGS-14.41.1: Omvägsledning
Det räcker att komma ihåg att den avbildade antennen är en vikt dipol och att en $\lambda/2$-omvägsledning ger en fasförskjutning på $\qty{180}{\degree}$.