Strömförsörjning

Navigeringshjälp

Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).

Navigering

Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.

Navigeringspilar för presentationen

Fler funktioner

Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:

F1
Help / hjälp
o
Overview / översikt över alla bilder
s
Speaker View / talarvy
f
Full Screen / helskärmsläge
b
Break, Black, Pause / dölj presentationen
Alt-klick
Zooma in på eller ut från bilden

Översikt

Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.

Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.

Talarvy

Talarvy

Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.

Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.

Praktiska tips för talarvyn

  • Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
  • Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
  • Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
  • För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.

Helskärm

Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.

Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.

Dölj

Skriver du ett ”b” döljs presentationen.

Du visar den igen på något av följande sätt:

  • Klicka i fönstret.
  • Tryck på ”b” igen.
  • Klicka på knappen ”Resume presentation”.
Knappen Resume Presentation

Zoom

Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.

Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.

Spänning

Repetition från kursens början:

  • Efter att positiva och negativa laddningar skilts åt försöker de komma tillbaka till varandra
  • Då finns en elektrisk spänning
  • Enheten är volt, förkortad $\unit{\volt}$

Prefix

  • Inom radioteknik förekommer mycket stora och mycket små spänningar
  • Som med frekvens hjälper prefix
  • $\qty{1}{\kilo\hertz}$ betyder $\qty{1000}{\hertz}$, på samma sätt betyder $\qty{1}{\kilo\volt}$ då $\qty{1000}{\volt}$
  • På samma sätt finns prefix för mycket små värden, t. ex. milliliter: $\qty{1}{\liter}$ är $\qty{1000}{\milli\liter}$ och $\qty{1000}{\milli\volt}$ är $\qty{1}{\volt}$

Små spänningar

Namn Förkortning Värde
1 mikrovolt $\qty{1}{\micro\volt}$ $\qty{0,000001}{\volt}$
1 millivolt $\qty{1}{\milli\volt}$ $\qty{0,001}{\volt}$
1 volt $\qty{1}{\volt}$ $\qty{1}{\volt}$
Tabell INSTEGS-12.1.1: Kortskrivning för små spänningar
  • Mottagaringång: $\qty{10}{\micro\volt}$
  • Mikrofon: $\qty{200}{\milli\volt}$
  • Batteri: $\qty{1,5}{\volt}$ eller $\qty{9}{\volt}$

Stora spänningar

Namn Förk. Värde
1 kilovolt $\qty{1}{\kilo\volt}$ $\qty{1000}{\volt}$
1 megavolt $\qty{1}{\mega\volt}$ $\qty{1000000}{\volt}$
1 gigavolt $\qty{1}{\giga\volt}$ $\qty{1000000000}{\volt}$
Tabell INSTEGS-12.1.2: Kortskrivning för stora spänningar
  • Vägguttag: $\qty{230}{\volt}$
  • Elektrostatiskt laddad antenn: $\qty{1,5}{\kilo\volt}$
  • Högspänningsledning: $\qty{400}{\kilo\volt}$

Ström

Strömkrets

  • När en elektrisk förbrukare ansluts till polerna på en spänningskälla börjar laddningarna röra sig
  • Det är en sluten strömkrets
  • Beroende på spänning och förbrukare flyter mer eller mindre ström
  • Den elektriska strömstyrkan mäts i ampere ($\unit{\ampere}$)

Exempel på strömstyrka

Förbrukare
Lysdiod (LED) $\qty{5}{\milli\ampere}$ = $\qty{0,005}{\ampere}$
Transceiver vid mottagning $\qty{900}{\milli\ampere}$ = $\qty{0,9}{\ampere}$
Transceiver vid sändning $\qty{21}{\ampere}$ = $\qty{21}{\ampere}$
Tabell INSTEGS-12.2.1: Exempel på strömmar

Faror med elektrisk ström

  • Undvik elchock!
  • Följ vedertagna tekniska regler och standarder
  • Från Elsäkerhetsverket och SEK Svensk Elstandard
  • Skydd av människor, djur och egendom

Farlig spänning

  • Växelspänning (AC) över $\qty{50}{\volt}$
  • Likspänning (DC) över $\qty{120}{\volt}$
  • Under detta uppstår inga livshotande skador på människokroppen

Elolyckor

  • Beror på strömstyrka och hur länge strömmen flyter
  • Vägen genom kroppen
  • Från $\qty{30}{\milli\ampere}$ livshotande skador

Effekter på kroppen

  • Hjärtrytmrubbningar, kammarflimmer eller hjärtstillestånd, särskilt när strömmen går genom bröstkorgen
  • Brännskador, oftast där strömmen går in och ut
  • Muskelkramp
  • Följdolyckor som fall, orsakade av chocken eller en muskelkramp
  • Dessutom möjlig (stör-)ljusbåge med starkt ljus genom luften

5 säkerhetsregler inom elteknik

  1. Frånkoppla, t. ex. stäng av apparaten
  2. Säkra mot återinkoppling, t. ex. dra ur kontakten
  3. Kontrollera att spänningen är frånkopplad, t. ex. mät med en multimeter
  4. Jorda och kortsluta, t. ex. jorda chassi och tillledningar
  5. Täck över eller spärra av intilliggande spänningsförande delar (används oftast inte för enskilda apparater)

Fara när man öppnar apparater

  • Kondensatorer kan lagra höga spänningar
  • Farliga spänningar kan finnas kvar i avstängda apparater
  • Be en erfaren radioamatör eller en behörig elinstallatör om hjälp när apparater ska öppnas

Första hjälpen

  • Avgörande under de första minuterna för hur allvarliga följderna blir
  • Sök alltid läkare
  • Hjärtrytmrubbningar och kammarflimmer kan uppträda timmar efter olyckan

Nätaggregat

  • Nätaggregatet omvandlar växelspänning på $\qty{230}{\volt}$ från vägguttaget till lägre likspänning
  • Inom amatörradion används ofta $\qty{13,8}{\volt}$ för transceivrar

Skyddskontakt

  • En jordad stickpropp har tre poler
  • L- och N-ledare via stift
  • Där ligger spänningen $\qty{230}{\volt}$
  • Skyddskontakten är den tredje polen
  • PE-ledare via yttre glidkontakter

Likspänningsutgång

1) Kort beskrivning: Blockschema med signalflöde från vänster till höger: strömkälla (”~ 230 V”), nätaggregat (”⎓ 13,8 V”), säkring, transceiver, antenn; strömkällan märkt ”Hög spänning” och förbindelsen mellan nätaggregat och transceiver via säkringen märkt ”Risk för kortslutning och omvänd polaritet”; mellan säkring och transceiver märkningen ”Likström (I)”.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar ett blockschema av flera moduler förbundna med två horisontella linjer. Längst till vänster finns en strömkälla, visad med två anslutningspunkter och märkningen ”~ 230 V” samt i grå kursiv text ”Hög spänning”. Åt höger ansluter ett nätaggregat (”⎓ 13,8 V”). Dess övre utgång är försedd med ett rött ”+” och den nedre utgången med ett svart ”–”. Från den övre utgången går en röd linje via en rödritad säkring till den övre ingången på en transceiver (TRX). Linjen innehåller en åt höger pekande röd pil och är märkt med rött ”Likström (I)”. Från nätaggregatets nedre utgång går en svart linje direkt till transceiverns nedre ingång. Transceivern är ansluten till jord. Till höger om transceivern finns en utgång som leder till en antenn. Mellan nätaggregat och transceiver står i grå kursiv text ”Risk för kortslutning och omvänd polaritet”.
Figur INSTEGS-12.4.3: Anslutning av nätaggregat och transceiver
  • Är tvåpolig till transceivern
  • Klämmorna är i regel färgade

Finsäkringar

1) Kort beskrivning: Foto med tre finsäkringar med olika utlösningstid i förpackningar samt två säkringshållare.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar tre finsäkringar med olika utlösningstid i förpackningar, märkta ”Träge” (1,25 A), ”Flink” (6,3 A) och ”Mittelträge” (400 mA). Därunder visas två säkringshållare. Till vänster syns en isärtagen säkringshållare med skruvgänga, i vilken en finsäkring av glas med metallkapslar i ändarna sitter. Till höger om den finns en säkringshållare med två klämmor som innehåller en finsäkring av glas.
Figur INSTEGS-12.4.4: Finsäkringar

Byte av finsäkringar

  • Åtgärda först orsaken
  • Ersätt med likadan
  • Strömstyrka och utlösningskarakteristik

Egenskaper hos finsäkringar

Utlösningskarakteristik Beteckning Frånkopplingstid vid tio gånger märkströmmen
snabb F max. $\qty{30}{\milli\second}$
medeltrög MT max. $\qty{90}{\milli\second}$
trög T max. $\qty{300}{\milli\second}$
Tabell INSTEGS-12.4.5: Egenskaper hos finsäkringar

Elektronisk begränsning

  • I nätaggregat av hög kvalitet
  • Vid kortslutning begränsas strömstyrkan
  • Kortslutningsströmbegränsning
  • Ingen säkring behöver bytas

Batterier och ackumulatorer

  • Spänning genom laddningsseparation i elektrokemiska processer
  • Hos ackumulatorn kan processen vändas, batterier kan bara användas en gång
  • Plus- eller minuspol är markerad
  • I handburna radioapparater oftast ackumulatorer, ibland batterier
  • För oberoende drift, till exempel på ett fieldday, ofta ackumulatorer

Seriekoppling

  • Batterier kan kopplas efter varandra
  • Pluspol mot föregående batteris minuspol
  • Totalspänningen är summan av de enskilda spänningarna
  • Vid lika batterispänning:
$$\text{Totalspänning} = \text{Antal batterier} \cdot \text{Batterispänning}$$

Mycket olika batterier och ackumulatorer

  • Vanliga spänningar: $\qty{1,5}{\volt}$ eller $\qty{9}{\volt}$
    • Andra spänningar är möjliga, till exempel $\qty{7,2}{\volt}$ i fjärrstyrda modellbilar eller $\qty{18}{\volt}$ till $\qty{40}{\volt}$ i batteridrivna verktyg
  • Kapaciteten anges i amperetimmar ($\unit{\ampere\hour}$)
    • Batterier: ofta ingen uppgift, oftast under $\qty{5}{\ampere\hour}$
    • Ackumulatorer: nästan alltid angiven, stora ackumulatorer även $\qty{100}{\ampere\hour}$ eller mer
  • Utföranden: kända är cylindriska AA- och AAA-celler, men hos ackumulatorer finns också många apparatspecifika specialformer

Kortslutning

  • Undvik!
  • Hos ackumulatorer risk för överhettning
  • Brandrisk
  • Till skillnad från nätaggregat saknas oftast säkring
  • Högkapacitiva ackumulatorer som bilbatterier kan kortvarigt leverera $\qty{1000}{\ampere}$ och mer
  • Vid externa, högkapacitiva ackumulatorer: använd en extra säkring
  • Ladda aldrig ur ackumulatorer helt (djupurladdning) – kan skada ackumulatorn

Felaktig hantering

  • I ackumulatorer används olika kemiska tekniker
  • Använd anpassade laddare vid laddning
  • Risk för överhettning, explosion eller brand
  • Det kan ge brännskador, frätskador och förgiftning

Frågor?


Länkar till den här presentationen