Frekvens och vågutbredning

Navigeringshjälp

Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).

Navigering

Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.

Navigeringspilar för presentationen

Fler funktioner

Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:

F1
Help / hjälp
o
Overview / översikt över alla bilder
s
Speaker View / talarvy
f
Full Screen / helskärmsläge
b
Break, Black, Pause / dölj presentationen
Alt-klick
Zooma in på eller ut från bilden

Översikt

Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.

Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.

Talarvy

Talarvy

Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.

Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.

Praktiska tips för talarvyn

  • Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
  • Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
  • Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
  • För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.

Helskärm

Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.

Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.

Dölj

Skriver du ett ”b” döljs presentationen.

Du visar den igen på något av följande sätt:

  • Klicka i fönstret.
  • Tryck på ”b” igen.
  • Klicka på knappen ”Resume presentation”.
Knappen Resume Presentation

Zoom

Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.

Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.

Lik- och växelspänning

Introduktion till elektrisk spänning

1) Kort beskrivning: Grafik med 12 orangefärgade cirklar med ”+”-tecken och 12 blå cirklar med ”–”-tecken, oregelbundet fördelade över ytan. 2) Utförlig beskrivning: Grafiken visar 12 orangefärgade cirklar med ”+”-tecken och 12 blå cirklar med ”–”-tecken, som är oregelbundet fördelade över hela ytan.
Figur INSTEGS-2.1.1: Positivt och negativt laddade partiklar jämnt fördelade i ett föremål.
1) Kort beskrivning: Grafik med tre horisontella rader av färgade cirklar med plus- eller minustecken och svarta pilar, åtskilda av två tunna grå linjer. 2) Utförlig beskrivning: Grafiken är ordnad i tre rader med två färgade cirklar och svart märkning vardera. Från dessa cirklar utgår svarta pilar. Övre raden: till vänster en orangefärgad cirkel med ”+”, från vars högra sida en pil pekar åt höger; till höger en blå cirkel med ”−”, från vars vänstra sida en pil pekar åt vänster. Mittersta raden: till vänster en orangefärgad cirkel med ”+”, från vars vänstra sida en pil pekar åt vänster; till höger en orangefärgad cirkel med ”+”, från vars högra sida en pil pekar åt höger. Nedre raden: till vänster en blå cirkel med ”−”, från vars vänstra sida en pil pekar åt vänster; till höger en blå cirkel med ”−”, från vars högra sida en pil pekar åt höger.
Figur INSTEGS-2.1.2: Attraktion och repulsion mellan laddningar

Laddningsseparation

  • Laddningar kan avsiktligt skiljas åt
  • I ett batteri, en solcell eller ett vindkraftverk
  • Laddningarna försöker komma ihop igen
  • Det finns en elektrisk spänning
  • Apparater som skiljer åt laddningar kallas spänningskällor

Spänningskälla

  • Den positivt laddade anslutningen kallas pluspol
  • Den negativt laddade anslutningen kallas minuspol
  • Spänningen kan vara olika stor
  • Spänningskällor där polerna hela tiden svänger mellan positiv och negativ spänning ger växelspänning

Elektrisk spänning mäts i enheten volt med förkortningen $\unit{V}$.

Elektrisk förbrukare

1) Kort beskrivning: Grafik med två rektanglar, till höger om dem och förbunden med båda rektanglarna en stiliserad radio; i den övre rektangeln (märkt ”+”) 12 orangefärgade cirklar med ”+”-tecken och 7 blå cirklar med ”–”-tecken; i den nedre rektangeln (märkt ”–”) 12 orangefärgade cirklar med ”+”-tecken och 17 blå cirklar med ”–”-tecken. 2) Utförlig beskrivning: Grafiken visar två rektanglar över varandra. I den övre rektangeln (märkt ”+”) finns 12 orangefärgade cirklar med ”+”-tecken och 7 blå cirklar med ”–”-tecken. I den nedre rektangeln (märkt ”–”) finns 12 orangefärgade cirklar med ”+”-tecken och 17 blå cirklar med ”–”-tecken. Till höger om rektanglarna syns en stiliserad radio som är förbunden med båda rektanglarna.
Figur INSTEGS-2.1.3: Polerna på ett batteri. Vid minuspolen finns ett överskott av negativa laddningar och vid pluspolen ett överskott av positiva laddningar. Polerna är förbundna, så strömmen kan flyta genom förbrukaren.

Frekvens

Växelspänning

  • Växelspänningen i elnätet svänger 50 gånger per sekund
  • Antalet svängningar per sekund kallas frekvens
  • Enheten är hertz med förkortningen $\unit{\hertz}$
  • $\qty{1}{\hertz}\rightarrow$ 1 svängning per sekund
  • Elnätet har frekvensen $\qty{50}{\hertz}$

Enheten hertz

  • Mäter frekvensen
  • $\qty{1}{\hertz}\rightarrow$ 1 svängning per sekund
  • Uppkallad efter den tyske fysikern Heinrich Rudolf Hertz
  • Alstrade år 1886 som första människa elektromagnetiska vågor och kunde påvisa dem

$$\qty{1}{\hertz} = \frac{1}{\unit{s}}$$

Höga svängningstal

  • I radio arbetar man med mycket högre frekvenser
  • t. ex. $\qty{144000000}{\hertz}$
  • Förkortning: $\qty{144}{\mega\hertz}$ (megahertz)
  • Enhetsprefixet ”$\unit{\mega,}$” sätts framför ”$\unit{\hertz}$”
  • Värdet multipliceras med en miljon
Benämning Förkortning Värde
1 kilohertz $\qty{1}{\kilo\hertz}$ $\qty{1000}{\hertz}$
1 megahertz $\qty{1}{\mega\hertz}$ $\qty{1000000}{\hertz}$
1 gigahertz $\qty{1}{\giga\hertz}$ $\qty{1000000000}{\hertz}$
Tabell INSTEGS-2.2.1: Förkortad skrivning för stora frekvenser

Frekvenser för instegscertifikatet

Med instegscertifikatet får bland annat dessa band användas

  • $\qty{7}{\mega\hertz}$, $\qty{14}{\mega\hertz}$, $\qty{21}{\mega\hertz}$ och $\qty{28}{\mega\hertz}$
  • $$\qty{50}{\mega\hertz}$$
  • $$\qty{144}{\mega\hertz}$$

Med HAREC tillkommer fler frekvensområden

Oscillator

  • En oscillator alstrar elektriska svängningar i en radioapparat
  • Vid sändning leds svängningarna till antennen och strålas ut som radiovågor

Frekvensmätning

1) Kort beskrivning: Framsida av en frekvensräknare med klart grön 7-segmentsdisplay som visar ”029.6000”, flera vridknappar, tryckknappar och BNC-kontakter. 2) Utförlig beskrivning: Fotot visar framsidan av en frekvensräknare med metallhölje och ventilationsspringor upptill. Frontpanelen är svart med vit text och omges av en grön ram. Det finns flera tryckknappar och vridknappar. Uppe till höger finns en grön 7-segmentsdisplay som visar ”029.6000”.
Figur INSTEGS-2.2.2: Frekvensräknare som mäter $\qty{29,6}{\mega\hertz}$

Sinussvängning

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel ”U”; skalmarkeringar på den horisontella axeln vid ”0.02 s”, ”0.04 s”, ”0.06 s”, ”0.08 s” och ”0.1 s”, på den vertikala axeln vid ”+325 V” och ”–325 V”; grå, vertikala och horisontella linjer som utgår från skalmarkeringarna; streckad horisontell linje vid ”230 V”; sinusformad kurva kring nollinjen. 2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”U”. På den horisontella axeln finns skalmarkeringar vid ”0.02 s”, ”0.04 s”, ”0.06 s”, ”0.08 s” och ”0.1 s”, på den vertikala axeln vid ”+325 V” och ”–325 V”. Koordinatsystemet genomkorsas av grå, vertikala och horisontella linjer som utgår från skalmarkeringarna. Det finns en streckad, horisontell gul linje vid ”230 V”. En sinusformad kurva kring nollinjen börjar i origo, går till ett maximum vid ”+325 V”, därefter till ett minimum vid ”–325 V” och når nollinjen efter ”0.02 s”. Detta upprepas ytterligare fyra gånger. En fortsättning av kurvan antyds streckad till höger om markeringen ”0.1 s”, likaså till vänster om origo.
Figur INSTEGS-2.3.1: Elnätets spänning över tid. Eftersom spänningen inte hela tiden har toppvärdet $\qty{325}{\volt}$ verkar den effektivt bara med $\qty{230}{\volt}$.

Andra kända svängningsformer

1) Kort beskrivning: Diagram med en lodrät axel (”U”) och en vågrät axel (”t”) samt en kurva av lodräta och vågräta linjer kring nollinjen. 2) Utförlig beskrivning: Rätvinkligt koordinatsystem med en lodrät axel (märkt ”U”) och en vågrät axel (märkt ”t”). Kurvan börjar till vänster vid nollinjen, stiger först som en lodrät linje in i det positiva området till ett maximum och fortsätter vågrätt. I bildens mitt faller den lodrätt genom nollinjen till ett minimum i det negativa området. Därefter löper den vågrätt och stiger sedan åter lodrätt till nollinjen. Det finns inga skalstreck, siffror eller andra etiketter.
Figur INSTEGS-2.3.2: Rektangulär svängning

Amplitud och period

Amplitud

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln; sinusformad kurva kring nollinjen; blå vertikal dubbelpil ”Amplitud” från nollinjen till en svängnings kurvtopp. 2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln. En sinuskurva löper från vänster till höger kring nollinjen: Den startar vid vänstra kanten i origo, stiger till ett maximum, faller till ett minimum, stiger åter till ett maximum, faller till ett minimum och slutar vid högra kanten på nollinjen. Till höger om det första maximet är en vertikal blå dubbelpil ritad som går från nollinjen till kurvtoppen. Ovanför kurvtoppen står med blå text ”Amplitud”.
Figur INSTEGS-2.4.1: Amplitud hos en sinussvängning

Halvperioder

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln; sinusformad kurva kring nollinjen; positiva delar i rött, negativa delar i blått; i övre området märkt ”Positiv halvvåg” i rött, i nedre området märkt ”Negativ halvvåg” i blått. 2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln. En sinuskurva löper från vänster till höger kring nollinjen: Den startar vid vänstra kanten i origo, stiger till ett maximum, faller till ett minimum, stiger åter till ett maximum, faller till ett minimum och slutar vid högra kanten på nollinjen. Kurvans positiva delar är ritade i rött, de negativa delarna i blått. I övre området står ”Positiv halvvåg” med röd text, i nedre området ”Negativ halvvåg” med blå text.
Figur INSTEGS-2.4.2: Positiva och negativa halvperioder hos en sinussvängning

Period

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln; sinusformad kurva kring nollinjen; i övre området två blå dubbelpilar bredvid varandra, båda märkta ”Period”. 2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”t” och en vertikal axel märkt ”0” i höjd med den horisontella axeln samt ”+” ovanför och ”–” under den horisontella axeln. En sinuskurva löper från vänster till höger kring nollinjen: Den startar vid vänstra kanten i origo, stiger till ett maximum, faller till ett minimum, stiger åter till ett maximum, faller till ett minimum och slutar vid högra kanten på nollinjen. I övre området är två blå dubbelpilar ritade bredvid varandra och var och en märkt ”Period” med blå text. Pilarna slutar var och en i höjd med övergången från det negativa till det positiva området.
Figur INSTEGS-2.4.3: Perioder hos en sinussvängning

Interaktivt

Här kan du prova det hela en gång till. Med reglagen ställer du in amplituden $a$ och perioden $T$ för en sinussvängning.

Amplitud: $a$=
50%
Period: $T$=
1s
och $f$=
1Hz

Svängning och period

  • 1 period = 1 svängning
  • 1 svängning per sekund = $\qty{1}{\hertz}$

Radiovågor

Antenn

  • En elektrisk svängning i en antenn strålas ut som radiovåg
  • Radiovågor är elektromagnetiska vågor
  • De utbreder sig med ljusets hastighet
  • Ljushastigheten i fritt rum: ungefär 300 000 kilometer per sekund

Radiovågor

  • Består av vågberg och vågdalar
  • Visar radiosignalens styrka
  • Det motsvarar fältstyrkan
  • Även här kallas höjden på vågbergen och djupet på vågdalarna amplitud

Våglängd

Våglängd

  • Avståndet mellan två likadana punkter i en våg kallas våglängd
  • Ju högre frekvens, desto kortare våglängd

Våglängden betecknas med den grekiska bokstaven $\lambda$ (lambda) och mäts i meter ($\unit{\meter}$).

Samband frekvens – våglängd

  • Via ljushastigheten
  • En våg med frekvensen $\qty{1}{\hertz}$ utbreder sig $\qty{300000}{\kilo\meter}$ innan nästa period börjar
  • Vid $\qty{1000}{\hertz}$ är det bara $\qty{300}{\kilo\meter}$
  • Vid $\qty{1}{\mega\hertz}$ är det $\qty{300}{\meter}$
$$f[\unit{\mega\hertz}] = \dfrac{300}{\lambda[\unit{\meter}]} \quad\quad\quad \lambda[\unit{\meter}] = \dfrac{300}{f[\unit{\mega\hertz}]}$$

Exempel

Våglängden för frekvensen $\qty{145,3}{\mega\hertz}$

$$\lambda[\unit{\meter}] = \dfrac{300}{f[\unit{\mega\hertz}]} = \dfrac{300}{\qty{145,3}{\mega\hertz}} \approx \qty{2,06}{\meter}$$

Frekvensen för våglängden $\qty{2,06}{\meter}$

$$f[\unit{\mega\hertz}] = \dfrac{300}{\lambda[\unit{\meter}]} = \dfrac{300}{\qty{2,06}{\meter}} \approx \qty{145,3}{\mega\hertz}$$

Här kan du prova det hela en gång till. Med reglaget ställer du in våglängden $\lambda$. Frekvensen beräknas automatiskt.

Period: $\lambda$=
1s
och $f$=
1Hz

Band

I stället för frekvensen anges ofta det avrundade bandet

Frekvens Våglängd Band
$\qtyrange{7}{7,2}{\mega\hertz}$ $\qtyrange{42,9}{41,7}{\meter}$ $\qty{40}{\meter}$-bandet
$\qtyrange{14}{14,35}{\mega\hertz}$ $\qtyrange{21,4}{20,9}{\meter}$ $\qty{20}{\meter}$-bandet
$\qtyrange{21}{21,45}{\mega\hertz}$ $\qtyrange{14,3}{14,0}{\meter}$ $\qty{15}{\meter}$-bandet
$\qtyrange{28}{29,7}{\mega\hertz}$ $\qtyrange{10,7}{10,1}{\meter}$ $\qty{10}{\meter}$-bandet
$\qtyrange{50}{52}{\mega\hertz}$ $\qtyrange{6,0}{5,8}{\meter}$ $\qty{6}{\meter}$-bandet
$\qtyrange{144}{146}{\mega\hertz}$ $\qtyrange{2,08}{2,05}{\meter}$ $\qty{2}{\meter}$-bandet
Tabell INSTEGS-2.6.1: Amatörradioband för instegscertifikatet

Amplitudspektrum och vattenfallsdiagram

Mottagning

  • Frekvensen ställs in på radion med vred eller knappar
  • Bara stationer på den inställda frekvensen kan höras
  • Vrid långsamt ”över bandet” för att höra andra stationer

Amplitudspektrum och vattenfallsdiagram

1) Kort beskrivning: Display på en radio med frekvensvisning ”144.315.00”, spektrum- och vattenfallsbild av en stark signal i mitten. 2) Utförlig beskrivning: Bilden visar displayen på en radio mot svart bakgrund. Bland andra texter står frekvensen ”144.315.00” i mitten med stora vita siffror. Därunder syns i blått spektrumet kring den inställda frekvensen, avgränsat av uppgifterna ”–50k” (vänster) och ”+50k” (höger). I mitten finns en smal, hög topp med mindre flanker. Därunder finns ett vattenfallsdiagram på mörkblå bakgrund med ett ljusblått och vitt lodrätt spår under toppen.
Figur INSTEGS-2.7.1: Display på en ICOM IC-9700 med frekvensvisning, amplitudspektrum och vattenfallsdiagram. En stark station tas emot.

Amplitudspektrum

1) Kort beskrivning: Display på en radio med frekvensvisning ”144.315.00”, spektrum- och markerad vattenfallsbild av en stark signal i mitten. 2) Utförlig beskrivning: Bilden visar displayen på en radio mot svart bakgrund. Bland andra texter står frekvensen ”144.315.00” i mitten med stora vita siffror. Därunder syns i blått spektrumet kring den inställda frekvensen, avgränsat av uppgifterna ”–50k” (vänster) och ”+50k” (höger). I mitten finns en smal, hög topp med mindre flanker. Därunder finns ett vattenfallsdiagram på mörkblå bakgrund med ett ljusblått och vitt lodrätt spår under toppen. Spektrumbilden är framhävd, resten av bilden är nedtonad.
Figur INSTEGS-2.7.2: Display på en ICOM IC-9700. Amplitudspektrumet är markerat

Vattenfallsdiagram

1) Kort beskrivning: Display på en radio med frekvensvisning ”144.315.00”, spektrum- och markerad vattenfallsbild av en stark signal i mitten. 2) Utförlig beskrivning: Bilden visar displayen på en radio mot svart bakgrund. Bland andra texter står frekvensen ”144.315.00” i mitten med stora vita siffror. Därunder syns i blått spektrumet kring den inställda frekvensen, avgränsat av uppgifterna ”–50k” (vänster) och ”+50k” (höger). I mitten finns en smal, hög topp med mindre flanker. Därunder finns ett vattenfallsdiagram på mörkblå bakgrund med ett ljusblått och vitt lodrätt spår under toppen. Vattenfallsdiagrammet är framhävt, resten av bilden är nedtonad.
Figur INSTEGS-2.7.3: Display på en ICOM IC-9700. Vattenfallet är markerat

Skillnad mellan oscillogram och amplitudspektrum

  • Amplitudspektrum visar vågrätt amplituder för olika frekvenser
  • Oscillogram visar vågrätt amplituder vid olika tidpunkter

Frekvensspektrum

  • Frekvensområdet för elektromagnetiska vågor är mycket stort
  • Radiovågor använder bara en del av detta spektrum
  • Vanligen mellan $\qty{30}{\kilo\hertz}$ och $\qty{300}{\giga\hertz}$
  • Viktigt att känna till benämningarna för $\qty{3}{\mega\hertz}$-$\qty{3}{\giga\hertz}$
Denna alternativtext har ännu inte granskats. Spektrumdiagram med en färgskala från blått till rött överst och en skala från 380 nm till 780 nm. Under den finns en logaritmisk skala för våglängder från 1 fm till 1 Mm [m] och frekvenser från 1 ZHz till 1 kHz [Hz]. Beteckningar för olika våglängdsområden som röntgenstrålning (Röntgenstrahlung), radar och radiovågor (Funkwellen) är synliga.
Figur INSTEGS-2.8.1: Spektrum för elektromagnetiska vågor
$\qty{30}{\kilo\hertz}$ - $\qty{300}{\kilo\hertz}$ Low Frequency LF
(långvåg) (LV)
$\qty{300}{\kilo\hertz}$ - $\qty{3000}{\kilo\hertz}$ Medium Frequency MF
(mellanvåg) (MV)
$\qty{3}{\mega\hertz}$ - $\qty{30}{\mega\hertz}$ High Frequency HF
Short Wave SW
(kortvåg) (KV)
$\qty{30}{\mega\hertz}$ - $\qty{300}{\mega\hertz}$ Very High Frequency VHF
(ultrakortvåg) (UKV)
$\qty{300}{\mega\hertz}$ - $\qty{3000}{\mega\hertz}$ Ultra High Frequency UHF
(decimetervåg)
$\qty{3}{\giga\hertz}$ - $\qty{30}{\giga\hertz}$ Super High Frequency SHF
$\qty{30}{\giga\hertz}$ - $\qty{300}{\giga\hertz}$ Extremely High Frequency EHF
Tabell INSTEGS-2.8.2: Frekvensområdena från $\qty{30}{\kilo\hertz}$ till $\qty{300}{\giga\hertz}$ och deras vanliga benämningar.

Instegscertifikatets band

  • $\qty{40}{\meter}$, $\qty{20}{\meter}$, $\qty{15}{\meter}$, $\qty{10}{\meter}$: kortvåg (HF)
  • $\qty{6}{\meter}$ och $\qty{2}{\meter}$: VHF
  • $\qty{70}{\centi\meter}$ (HAREC): UHF

Tillståndsplikt och undantag för amatörradio

  • Radiosändare kräver som huvudregel tillstånd
  • Regleras i lagen om elektronisk kommunikation (LEK)
  • Enskilt tillstånd
    • Till ett företag, till exempel för verksamhetsradio
  • Undantag från tillståndsplikt
    • Gäller alla som uppfyller villkoren, till exempel radioamatörer
  • PTS har undantagit amatörradiosändare från tillståndsplikt sedan 2004
  • Kräver giltigt amatörradiocertifikat eller instegscertifikat
  • Frekvenserna är samordnade internationellt
  • Men de nationella bestämmelserna gäller

Frekvensområden för amatörradio

  • Finns i PTSFS 2025:1, 3 kap.
  • Varje band har egen paragraf, med högsta effekt
  • Instegscertifikatet har egna, snävare paragrafer
  • Kontrollera alltid gällande lydelse på pts.se

Amatörradiobanden

  • Radioamatörer måste veta vilka frekvenser som får användas
  • Finns i PTSFS 2025:1, 3 kap.
  • HAREC: alla amatörradioband
  • Instegscertifikat: 7, 14, 21, 28, 50 och 144 MHz
Band Frekvensområde HAREC Instegs
160 m 1,810–2,000 MHz ja nej
80 m 3,5–3,8 MHz ja nej
40 m 7,0–7,2 MHz ja ja
20 m 14,00–14,35 MHz ja ja
15 m 21,00–21,45 MHz ja ja
10 m 28,0–29,7 MHz ja ja
6 m 50,0–52,0 MHz ja ja
2 m 144–146 MHz ja ja
70 cm 432–438 MHz ja nej
Tabell INSTEGS-2.10.1: Ett urval av amatörradiobanden i Sverige
Den här alternativtexten har ännu inte granskats. Ett diagram med en frekvensskala från 30 kHz till 300 MHz. Skalan är vertikalt indelad i avsnitt med beteckningarna: LF, MF, HF (kortvåg), VHF. Röda markörer visar våglängder i meter: 2,2 km, 630 m, 160 m, upp till 2 m. Frekvenser i kHz eller MHz anges bredvid markörerna.
Figur INSTEGS-2.10.2: Frekvensområden för amatörradio under $\qty{300}{\mega\hertz}$
Den här alternativtexten har ännu inte granskats. Ett diagram visar ett frekvensområde från 300 MHz till 3 THz, indelat i UHF, SHF, EHF och THF. På x-axeln är olika frekvenser markerade, bland annat 433.000 MHz, 1.240 GHz, 2.300 GHz, 5.650 GHz och fler upp till 955.000 GHz. Ovanför x-axeln anges motsvarande våglängder i centimeter och millimeter, som 70 cm, 23 cm, 3 cm till 1,2 mm. Märkningarna är i svart och röd text.
Figur INSTEGS-2.10.3: Frekvensområden för amatörradio över $\qty{300}{\mega\hertz}$

Primär och sekundär status

Vissa frekvensområden är primära och andra sekundära för amatörradio

  • Primär betyder att vi har företräde framför andra radiotjänster och inte behöver acceptera störningar från dem
  • Sekundär betyder att vi som radioamatörer inte får störa andra radiotjänster och måste acceptera störningar från dem
  • Statusen följer ITU:s radioreglemente och den svenska frekvensplanen

Tilldelningar i andra länder

  • Primära och sekundära tilldelningar kan skilja sig mellan länder
  • Ta reda på gästlandets bestämmelser innan du sänder!

Sjöradiotjänsten

  • Kuststationer har historiskt haft företräde på vissa kortvågsfrekvenser
  • Orsak: fasta frekvenser som inte kan ändras

ISM-band

  • ”Industrial, Scientific and Medical band”
  • Delområde av 70 cm-bandet
  • Många hushållsapparater använder det
  • Störningar måste räknas med

IARU:s bandplan

International Amateur Radio Union

  • Sammanslutning av nationella amatörradioförbund
  • Världsomspännande, ordnat samspel mellan de olika trafiksätten på amatörradiobanden
  • Ger ut en IARU-bandplan
  • Radioamatörer bör följa den
  • Bandplanerna behandlar också frekvensområdena för olika överföringssätt
  • För morsetelegrafi (CW) ligger det rekommenderade området i början av bandet

IARU:s bandplan för 2 m

  • Bandet delas in i olika frekvenssegment
  • Föredragna överföringssätt och användning
1) Kort beskrivning: Tabell med rubriken ”4.4 IARU Bandplan 2m” för frekvensområdet 144–146 MHz med uppgifter om de enskilda frekvenssegmenten (”Frequency Segment”), största bandbredd (”Max.”) samt föredragen driftart och användning (”Preferred Mode and Usage”). 2) Utförlig beskrivning: Tabellen med rubriken ”4.4 IARU Bandplan 2m” gäller frekvensområdet ”144–146 MHz” (vänster kant). Tabellen har de tre kolumnerna ”Frequency Segment”, ”Max.” och ”Preferred Mode and Usage”. Hela bandplanen finns hos IARU Region 1.
Figur INSTEGS-2.13.1: IARU-bandplan $\qty{2}{\meter}$

Anropsfrekvens

För att snabbt hitta radiopartner

  • FM-telefoni (”FM calling”)
  • Digital telefoni (”digital voice calling”)

Frekvensbyte

  • Håll anropsfrekvenser lediga för anrop
  • Efter upprättad förbindelse: kom överens om en annan frekvens
  • Hitta en användbar frekvens i bandplanen
  • Byt frekvens

Analog SSB-telefoni

  • Det finns ingen anropsfrekvens
  • I stället ett aktivitetscentrum eller center of activity
  • Anrop bör ske i närheten av den frekvensen
  • Hela ”SSB”-området kan dock användas

Reserverade frekvensområden

  • Satellit upp- och nerlänk (”satellite uplink”, ”satellite downlink”)
  • Fyrar (”beacons”)
  • Repeatrar, ingång och utgång (”repeater input”, ”repeater output”)
  • Rymdkommunikation (”space communication”)
  • Morsetelegrafi (”CW”)

IARU:s bandplan för 70 cm

1) Kort beskrivning: Tabell med rubriken ”4.5 IARU Bandplan 70cm” för frekvensområdet 430–440 MHz med uppgifter om de enskilda frekvenssegmenten (”Frequency Segment”), största bandbredd (”Max.”) samt föredragen driftart och användning (”Preferred Mode and Usage”). 2) Utförlig beskrivning: Tabellen med rubriken ”4.5 IARU Bandplan 70cm” gäller frekvensområdet ”430–440 MHz” (vänster kant). Tabellen har de tre kolumnerna ”Frequency Segment”, ”Max.” och ”Preferred Mode and Usage”. Hela bandplanen finns hos IARU Region 1.
Figur INSTEGS-2.14.1: IARU-bandplan $\qty{70}{\centi\meter}$

Vågutbredning

Beroende på frekvensen utbreder sig en radiovåg olika över vår planet.

1) Kort beskrivning: Halvcirkelformad, flerfärgad grafik över jonosfärens skikt ovanför jorden; till vänster markering av ”Höjd [km]” med markeringarna ”upp till 10”, ”50–90”, ”90–130” och ”130–400”; till höger beteckning av skikten ”Troposfär”, ”D-region”, ”E-region” och ”F_1 + F_2-regionerna”; vertikal dubbelpil ”Jonosfär” från D-regionens nedre gräns till F_1 + F_2-regionernas övre gräns; inom E-regionen en ellipsformad figur märkt ”Sporadisk E”. 2) Utförlig beskrivning: Den halvcirkelformade, flerfärgade grafiken visar jonosfärens koncentriskt placerade, bågformade skikt ovanför jorden, som är ritad i blått nedtill. Vid skiktens vänstra ände finns markeringen ”Höjd [km]” med markeringarna ”upp till 10”, ”50–90”, ”90–130” och ”130–400”. Vid högra änden står beteckningarna för skikten ”Troposfär”, ”D-region”, ”E-region” och ”F_1 + F_2-regionerna”. En vertikal dubbelpil märkt ”Jonosfär” sträcker sig från D-regionens nedre gräns till F_1 + F_2-regionernas övre gräns. Inom E-regionen finns en ellipsformad figur märkt ”Sporadisk E”.
Figur INSTEGS-2.15.1: Jonosfären, troposfären och Sporadic-E

Radiohorisonten

1) Kort beskrivning: Schematisk teckning av en bergskedja med fem markerade punkter längs bergskedjan och de tillhörande beteckningarna ”S” samt ”E_1”, ”E_2”, ”E_3” och ”E_4”. 2) Utförlig beskrivning: En tjock, svart linje föreställer stiliserat en bergskedja med kullar och dalar. På den första bergstoppen från vänster finns en markering med beteckningen ”S”. I dalen till höger om den andra bergstoppen finns två markeringar med beteckningarna ”E_1” och ”E_2”. På den tredje bergstoppen är ytterligare en markering inritad, betecknad ”E_3”. I dalen till höger om den står ytterligare en markering ”E_4”. Från S går raka, röda linjer till de andra fyra markeringarna.
Figur INSTEGS-2.16.1: Utbredning
  • Fri sikt för tillförlitliga förbindelser på VHF, UHF och högre
  • Höga byggnader eller berg stör
  • Ju högre antenn, desto större räckvidd
  • Långa förbindelser från berg i stället för från dalen

Troposfären

[picture:734:n_tropo:Troposfärisk inversionsbildning: skikt med olika temperatur ligger ovanpå varandra och vid gränsen mellan skikten reflekteras radiovågor i VHF-området]

Sporadic-E

1) Kort beskrivning: Halvcirkelformad grafik med sändare till vänster och mottagare till höger; ett gult och ett rosafärgat skikt över den blåmarkerade jorden; ellipsformad figur märkt ”Sporadisk E” i det gula skiktet; två streckade linjer som leder utåt genom skikten och en genomgående linje som leder från sändaren till den ellipsformade figuren och vidare till mottagaren. 2) Utförlig beskrivning: Den halvcirkelformade grafiken visar jonosfärens läge med två koncentriskt placerade, bågformade skikt ovanför jorden, som är ritad i blått nedtill, samt VHF-signalernas förlopp. På jorden står till vänster och höger en liten svart antennsymbol vardera, märkta ”Sändare” (vänster) och ”Mottagare” (höger). Från sändaren leder två streckade, röda linjer i olika vinklar först genom ett smalt gult skikt och sedan genom ett brett rosafärgat skikt och slutar vid övre bildkanten. En genomgående röd linje leder från sändaren upp till en ellipsformad figur i det gula skiktet och ned till mottagaren. Den ellipsformade figuren är märkt ”Sporadisk E”.
Figur INSTEGS-2.18.1: Refraktion (brytning) av radiovågor mot starkt joniserade områden i E-skiktet

Jonosfären

1) Kort beskrivning: Halvcirkelformad grafik med sändare till vänster och mottagare till höger, som visar ett rosafärgat skikt över den blåmarkerade jorden samt en grön ”markvåg” och en röd ”rymdvåg”. 2) Utförlig beskrivning: Den halvcirkelformade grafiken visar jonosfärens läge ovanför jorden, som är ritad i blått nedtill. På jorden står till vänster och höger en liten, svart antennsymbol vardera, märkta ”Sändare” (vänster) och ”Mottagare” (höger). Från sändaren pekar en kort, rak grön linje mot mitten, märkt ”Markvåg”. En röd linje, märkt ”Rymdvåg”, börjar nära sändaren, stiger brant, träffar ett rosafärgat, bågformat skikt i bildens övre del, löper snett nedåt mot mitten och nuddar där jordytan, stiger sedan åter snett uppåt till det rosafärgade skiktet och faller därefter snett nedåt i riktning mot mottagaren. Det rosafärgade skiktet sträcker sig brett över hela grafiken och är omärkt.
Figur INSTEGS-2.19.1: Brytning i jonosfären

Solcykel

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”År” och en vertikal axel ”Solfläckar i medeltal per månad”; skalmarkeringar på den horisontella axeln vid ”1750” (origo), ”1800”, ”1850”, ”1900”, ”1950” och ”2000”, på den vertikala axeln vid ”0” (ovanför origo), ”50”, ”100”, ”150”, ”200”, ”250” och ”300”; genomgående, vågformad blå linje med spetsiga maxima och djupa minima med ungefär 1 års mellanrum; maximas höjd varierar kraftigt. 2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”År” och en vertikal axel märkt ”Solfläckar i medeltal per månad”. Det finns skalmarkeringar vid ”1750” (origo), ”1800”, ”1850”, ”1900”, ”1950” och ”2000” på den horisontella axeln och vid ”0” (ovanför origo), ”50”, ”100”, ”150”, ”200”, ”250” och ”300” på den vertikala axeln. En genomgående, vågformad blå linje med spetsiga maxima och djupa minima med ungefär 1 års mellanrum löper från vänster till höger. Maximas höjd varierar mycket sinsemellan.
Figur INSTEGS-2.19.2: Antalet solfläckar, som varierar över den elvaåriga solcykeln

Död zon

1) Kort beskrivning: Halvcirkelformad grafik med sändare till vänster och mottagare till höger, som visar ett rosafärgat skikt över den blåmarkerade jorden samt en grön ”markvåg” och en röd ”rymdvåg”. Mellan markvågens slut och rymdvågens första infall är en ”död zon” längs jordytan inritad. 2) Utförlig beskrivning: Den halvcirkelformade grafiken visar jonosfärens läge ovanför jorden, som är ritad i blått nedtill. På jorden står till vänster och höger en liten, svart antennsymbol vardera, märkta ”Sändare” (vänster) och ”Mottagare” (höger). Från sändaren pekar en kort, rak grön linje mot mitten, märkt ”Markvåg”. En röd linje, märkt ”Rymdvåg”, börjar nära sändaren, stiger brant, träffar ett rosafärgat, bågformat skikt i bildens övre del, löper snett nedåt mot mitten och nuddar där jordytan, stiger sedan åter snett uppåt till det rosafärgade skiktet och faller därefter snett nedåt i riktning mot mottagaren. Det rosafärgade skiktet sträcker sig brett över hela grafiken och är omärkt. Mellan markvågens slut och rymdvågens första infall är en ”Död zon” i form av en båge längs jordytan inritad.
Figur INSTEGS-2.19.3: Den döda zonen, som är för långt bort för markvågen och för nära för himmelsvågen.

Frågor?

Länkar till den här presentationen