Digitala överföringsmetoder

Navigeringshjälp

Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).

Navigering

Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.

Pil ned och upp: nästa / föregående bild
Pil höger och vänster: nästa / föregående avsnitt
Blanksteg eller ”n”: visa elementen på bilden ett i taget eller gå till nästa bild
Skift-blanksteg eller ”p”: dölj elementen baklänges eller gå till föregående bild

Fler funktioner

Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:

F1: Help / hjälp
o: Overview / översikt över alla bilder
s: Speaker View / talarvy
f: Full Screen / helskärmsläge
b: Break, Black, Pause / dölj presentationen
Alt-klick: Zooma in på eller ut från bilden

Översikt

Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.

Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.

Klicka på en bild för att visa den.

Talarvy

Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.

Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.

Talarvyn innehåller följande:

Till vänster syns den aktuella bilden
Uppe till höger syns nästa bild
I mitten till höger finns hjälpmedel för tidsplaneringen
Nere till höger finns ”anteckningar för talaren”
Längst ned finns navigeringspilarna

Praktiska tips för talarvyn

Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.

Helskärm

Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.

Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.

Dölj

Skriver du ett ”b” döljs presentationen.

Du visar den igen på något av följande sätt:

Klicka i fönstret.
Tryck på ”b” igen.
Klicka på knappen ”Resume presentation”.

Zoom

Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.

Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.

Analog och digital

Vid informationsöverföring skiljer man i princip mellan analoga och digitala metoder.

Digital: i steg, bara vissa värden, inga värden där emellan
Analog: kontinuerlig, godtyckliga mellanvärden

1) Kort beskrivning: Diagram av rutor med en horisontell axel ”Zeit” (tid) och en vertikal axel ”Wert” (värde); små cirklar i skärningspunkterna för några av rutorna bildar en sinusformad kurva ovanför och under nollinjen.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel med beteckningen ”Zeit” (tid) och en vertikal axel med beteckningen ”Wert” (värde). Över koordinatsystemet är ett rutnät av små kvadrater ritat. I skärningspunkterna för några av kvadraterna finns små cirklar som bildar en sinusformad kurva ovanför och under nollinjen. — Figur INSTEGS-6.1.1: Digital signal (stegad)

1) Kort beskrivning: Diagram med en horisontell axel ”Zeit” (tid) och en vertikal axel ”Wert” (värde); sinusformad kurva längs nollinjen.

2) Utförlig beskrivning: Ett koordinatsystem har en horisontell axel märkt ”Zeit” (tid) och en vertikal axel märkt ”Wert” (värde). En sinusformad kurva löper över hela bildens bredd längs nollinjen. Ytterligare märkning eller mått förekommer inte. — Figur INSTEGS-6.1.2: Analog signal (kontinuerlig)

I radio kan det uppnås t. ex. med fasta amplitudnivåer (25 %, 50 %, 75 %, 100 %)
Många överföringsmetoder i vardagen arbetar numera digitalt
- t. ex. WLAN, LTE eller DVB

Morsetelegrafi

Bärvåg slås på och av
Ett morsealfabet infördes 1838 av Samuel Morse
Morseprov var länge ett krav för radioamatörer på kortvåg
Sedan mitten av 1990-talet bestämmer länderna själva om morseprov krävs

Tabell INSTEGS-6.2.1: Morsekod (bokstäver)

A	▄ ▄▄▄	K	▄▄▄ ▄ ▄▄▄	U	▄ ▄ ▄▄▄
B	▄▄▄ ▄ ▄ ▄	L	▄ ▄▄▄ ▄ ▄	V	▄ ▄ ▄ ▄▄▄
C	▄▄▄ ▄ ▄▄▄ ▄	M	▄▄▄ ▄▄▄	W	▄ ▄▄▄ ▄▄▄
D	▄▄▄ ▄ ▄	N	▄▄▄ ▄	X	▄▄▄ ▄ ▄ ▄▄▄
E	▄	O	▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄	Y	▄▄▄ ▄ ▄▄▄ ▄▄▄
F	▄ ▄ ▄▄▄ ▄	P	▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄	Z	▄▄▄ ▄▄▄ ▄ ▄
G	▄▄▄ ▄▄▄ ▄	Q	▄▄▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄	Å	▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄
H	▄ ▄ ▄ ▄	R	▄ ▄▄▄ ▄	Ä	▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄
I	▄ ▄	S	▄ ▄ ▄	Ö	▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄
J	▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄	T	▄▄▄

Tabell INSTEGS-6.2.2: Morsekod (siffror och skiljetecken)

0	▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄	5	▄ ▄ ▄ ▄ ▄	/	▄▄▄ ▄ ▄ ▄▄▄ ▄
1	▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄	6	▄▄▄ ▄ ▄ ▄ ▄	.	▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄
2	▄ ▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄	7	▄▄▄ ▄▄▄ ▄ ▄ ▄	,	▄▄▄ ▄▄▄ ▄ ▄ ▄▄▄ ▄▄▄
3	▄ ▄ ▄ ▄▄▄ ▄▄▄	8	▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄ ▄	?	▄ ▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄ ▄
4	▄ ▄ ▄ ▄ ▄▄▄	9	▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄	-	▄▄▄ ▄ ▄ ▄ ▄ ▄▄▄
				@	▄ ▄▄▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄ ▄

Tabell INSTEGS-6.2.3: Morsekod (speciella tecken, urval)

Avbrott (BK)	▄▄▄ ▄ ▄ ▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄
Delning inom en överföring (BT, =)	▄▄▄ ▄ ▄ ▄ ▄▄▄
Slut på överföringen (AR)	▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄ ▄
Slut på sändningen (SK)	▄ ▄ ▄ ▄▄▄ ▄ ▄▄▄
Rättelse	▄ ▄ ▄ ▄ ▄ ▄ ▄ ▄

Hastighet

Morsetecken kan ges olika snabbt
Överanstrång inte motstationen med hastigheten
Tumregel: ge inte fortare än motstationen och inte fortare än du själv kan ta emot

Datorstyrning av radion

1) Kort beskrivning: Mintgrön-beige teleskrivare med ilagt papper.

2) Utförlig beskrivning: På fotot syns en apparat med rundade kanter i mintgrönt och beige med polerade metallister till vänster och höger och en pappersledare upptill. Ett gräddfärgat ark är inspänt. Nedtill finns ett svart tangentbord med vitt märkta, svagt välvda tangenter: överst sifferraden 1–0, därunder en QWERTZ-layout med tyska omljud. — Figur INSTEGS-6.3.1: Radiofjärrskrivare

Vidareutveckling av morsetelegrafin: fjärrskrivare ansluten till radion med modem

Därigenom uppstod radiofjärrskrivaren, för att automatiskt sända/ta emot texter via radio
Förkortningen RTTY (radio teletype) har levt kvar till i dag
I dag tar oftast datorn över denna uppgift $\rightarrow$ många fler digimodes möjliga

Styrsignaler

Överföring av ljud- och styrsignaler (CAT) mellan dator och transceiver
T. ex. slå om transceivern till sändning och överföra signal från datorn

1) Kort beskrivning: Grafik med sex rader; till vänster en smartphone eller en bärbar dator, till höger en radio; däremellan olika typer av förbindelser: radiovågor, nätverk, ljud med CAT-gränssnitt, ljud med digimod-gränssnitt med och utan CAT samt direkt via USB.

2) Utförlig beskrivning: Grafiken består av sex rader under varandra och visar olika typer av förbindelser mellan smartphone respektive bärbar dator och en radio. I varje rad är en smartphone (överst) respektive en bärbar dator avbildad till vänster. Till höger finns i varje rad en radio. Följande förbindelser visas i detalj:
Rad 1: till vänster en smartphone med åt höger riktade radiovågor, till höger en radio med åt vänster riktade radiovågor; båda enheterna är förbundna med varandra via radiovågor
Rad 2: till vänster en bärbar dator, till höger en radio; båda enheterna är förbundna med varandra via ett ”nätverk”
Rad 3: till vänster en bärbar dator med en ”Audio”- och en ”USB”-anslutning, till höger en radio med en ”Audio”- och en ”CAT”-anslutning; båda enheterna är förbundna med varandra direkt via ljudanslutningarna och via USB- och CAT-anslutningen genom ett ”CAT-gränssnitt”
Rad 4: till vänster en bärbar dator med en ”USB”-anslutning, till höger en radio med en ”Audio”- och en ”PTT”-anslutning; båda enheterna är förbundna med varandra genom ett ”digimod-gränssnitt”
Rad 5: till vänster en bärbar dator med ”USB”-anslutning, till höger en radio med en ”Audio”-, en ”CAT”- och en ”PTT”-anslutning; båda enheterna är förbundna med varandra genom ett ”digimod”-gränssnitt
Rad 6: till vänster en bärbar dator med ”USB”-anslutning, till höger en radio med ”USB”-anslutning; båda enheterna är direkt förbundna med varandra — Figur INSTEGS-6.3.2: Exempel på förbindelser mellan dator och radio

Dataanslutning

Bakom radions mikrofonanslutning kan förstärkar- och filtersteg för talöverföring ligga $\rightarrow$ olämpligt för dataöverföring
Egen dataanslutning på transceivern
Låter signaler från datorn passera oförvanskade

Telegrafi och digitala trafiksätt

Trafik

Båda parter använder samma överföringsmetod (t. ex. JS8, PSK, RTTY)
Samma parametrar måste vara inställda

Användning av förkortningar och Q-koder
Mer information per tidsenhet

I ett samtal ser det ut så här:

CQ CQ CQ DE SM5ABC SM5ABC SM5ABC PSE K

SM5ABC DE SA7XYZ K

SA7XYZ DE SM5ABC = UR RST 599 599 = SA7XYZ DE SM5ABC K

SM5ABC DE SA7XYZ = TNX RPRT, UR 479 479 BK

BK QSL = VY 73 DE SM5ABC SK

R 73 DE SA7XYZ SK

Tabell INSTEGS-6.4.1: Förkortningar i telegrafitrafik
Förk.	Betydelse
BK	Avbrott i sändningen; fri överlämning
CQ	Allmänt anrop (från engelskans ”Seek You”)
DE	från
K	Uppmaning att sända
PSE	Var snäll (från engelskans ”Please”)
QSL	Jag bekräftar mottagningen
R	Received (mottagningsbekräftelse)
RPRT	Rapport (från engelskans ”Report”)

Tabell INSTEGS-6.4.2: Förkortningar i telegrafitrafik
Förk.	Betydelse
RST	RST-rapport
SK	Slut på förbindelsen (från engelskans ”Silent Key”)
TNX	Tack (från engelskans ”Thanks”)
UR	du är (i betydelsen ”din signal är”, från engelskans ”you are”)
VY	mycket (från engelskans ”very”)
73	vänliga hälsningar
=	Avgränsare

Del 1 av vårt exempelsamtal:

CQ CQ CQ DE SM5ABC SM5ABC SM5ABC PSE K

SM5ABC DE SA7XYZ K

Allmänt anrop från SM5ABC – kom gärna!

SM5ABC från SA7XYZ – kom!

Del 2 av vårt exempelsamtal:

SA7XYZ DE SM5ABC = UR RST 599 599 = SA7XYZ DE SM5ABC K

SM5ABC DE SA7XYZ = TNX RPRT, UR 479 479 BK

SA7XYZ från SM5ABC. Din signal har RST 599, jag upprepar, 599. SA7XYZ från SM5ABC – kom!

SM5ABC från SA7XYZ. Tack för rapporten, din signal är 479, jag upprepar, 479. Tillbaka till dig!

Del 3 av vårt exempelsamtal:

BK QSL = VY 73 DE SM5ABC SK

R 73 DE SA7XYZ SK

Här är jag igen. Jag bekräftar mottagningen. Många vänliga hälsningar från SM5ABC. Slut på förbindelsen.

Uppfattat. Vänliga hälsningar från SA7XYZ. Slut på förbindelsen.

Digitala metoder som FT8 eller FT4

Fungerar även under dåliga radioförhållanden (låg signalstyrka jämfört med bruset)
Därför kan bara mycket få tecken överföras per sändning
Förloppet är motsvarande mer komprimerat

Digital Voice

Även tal kan överföras digitalt

t. ex. med överföringsmetoderna D-STAR, C4FM, DMR eller M17
Lämplig radioapparat nödvändig
För handapparater vanligen DMR och D-STAR

Tabell INSTEGS-6.5.1: Vanligt använda överföringsmetoder för digital talradio
Förkortning	Överföringsmetod
D-STAR	Digital Smart Technologies for Amateur Radio
C4FM	Continuous 4-level frequency modulation
DMR	Digital Mobile Radio
M17	Överföringsmetod med öppen källkod

Repeaternätverk för Digital Voice

1) Kort beskrivning: Schematisk bild av ett hus med inomhusantenn i mitten (”DN9YI”) och en antennmast vardera till vänster (”DB0FZ”) och höger (”DB0HOB”), från vilka radiovågor utgår; mellan huset och den vänstra antennmasten en förbindelselinje märkt ”Internet”.

2) Utförlig beskrivning: I bildens mittendel står ett hus, i vars kontur en inomhusantenn med gulfärgade radiovågor är inritad. Under finns texten ”DN9YI”. I bildens vänstra del står en antennmast märkt ”DB0FZ”, från vars topp blåfärgade radiovågor utgår åt båda sidor och därunder gråfärgade radiovågor åt höger. Mellan huset och antennen är en förbindelselinje inritad som är märkt ”Internet”. I bildens högra del står en andra antennmast märkt ”DB0HOB”, från vars topp blåfärgade radiovågor utgår åt båda sidor och därunder gråfärgade radiovågor åt vänster. — Figur INSTEGS-6.5.2: Repeaternätverk för Digital Voice - repeater SK0ABC med internetanslutning, hotspot SM0XYZ och repeater SK0DEF med radiolänk till SK0ABC

Nätverksanslutna repeatrar, t. ex. via internet $\rightarrow$ nåbara över hela världen
Åtkomst även hemifrån via en hotspot
På kortvåg oftast direkt, t. ex. med FreeDV

TDMA

Time Division Multiple Access – tidsmultiplex

Talsignaler omvandlas till en dataström före överföringen
Överföring av flera dataströmmar i snabbt växlande följd
Två eller flera talförbindelser använder nästan samtidigt samma frekvens

1) Kort beskrivning: Schematisk bild av dataströmmar från flera talsignaler i form av färgade block över en enda frekvens, som visas som en horisontell rad av block i mitten.

2) Utförlig beskrivning: I bildens vänstra del står tre färgade block över varandra med beteckningarna ”A” (blått), ”B” (gult) och ”C” (grönt). Från vart och ett av de tre blocken går en pil åt höger till en horisontell rad av tre block med beteckningarna ”A” (blått), ”B” (gult) och ”C” (grönt). Till höger om den står mitt i en rad av tre punkter, följd av en andra rad av tre block med identisk återgivning. Från denna rad går åter tre pilar åt höger till tre färgade block ”A”, ”B” och ”C” som står över varandra vid bildens högra kant. — Figur INSTEGS-6.5.3: TDMA med tre förbindelser på en frekvens

Inställningar

För digitalt tal måste ofta fler inställningar beaktas än vid en FM-förbindelse. Till exempel:

Samtalsgrupp (talkgroup)
Rum eller reflektor för att koppla samman repeatrar
TDMA-tidslucka
Color code