Antenner och matarledningar

Navigeringshjälp

Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).

Navigering

Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.

Navigeringspilar för presentationen

Fler funktioner

Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:

F1
Help / hjälp
o
Overview / översikt över alla bilder
s
Speaker View / talarvy
f
Full Screen / helskärmsläge
b
Break, Black, Pause / dölj presentationen
Alt-klick
Zooma in på eller ut från bilden

Översikt

Presentationen är tvådimensionell: kolumnerna är kapitlets avsnitt och raderna är bilderna i respektive avsnitt.

Skriver du ett ”o” får du en översikt över alla bilder i presentationen. Det hjälper dig att få en överblick eller hitta tillbaka om du känner att du ”gått vilse”. Navigera med piltangenterna.

Talarvy

Talarvy

Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.

Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.

Praktiska tips för talarvyn

  • Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
  • Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
  • Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
  • För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.

Helskärm

Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.

Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.

Dölj

Skriver du ett ”b” döljs presentationen.

Du visar den igen på något av följande sätt:

  • Klicka i fönstret.
  • Tryck på ”b” igen.
  • Klicka på knappen ”Resume presentation”.
Knappen Resume Presentation

Zoom

Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.

Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.

Antennen

1) Kort beskrivning: Schematisk bild av en transceiver som är ansluten till en antenn med en L-formad kabel.

2) Utförlig beskrivning: Nere till vänster står en rektangulär apparat märkt ”Transceiver”, med antydd frontpanel (två små runda knappar till vänster, bredvid dem en rektangulär display, till höger en stor rund vridratt med en liten rund punkt). Från apparatens högra sida löper en genomgående linje – märkt ”Kabel” – horisontellt längs nedre bildkanten åt höger. Vid högra bildkanten viker linjen av i rät vinkel uppåt och löper vertikalt till nära övre kanten. Uppe till höger finns vid kabelns ände en nedåtpekande triangelsymbol med ett mittstreck, märkt ”Antenn”.
Figur INSTEGS-8.1.1: Schematisk bild av en amatörradiostation med radio, matarledning och antenn
1) Kort beskrivning: Handburen radio ansluten via en tunn koaxialkabel till en liten 2-elements riktantenn monterad på en träpinne; bredvid radion en gummiantenn.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar en handburen radio som är ansluten via en tunn koaxialkabel till en liten 2-elements riktantenn monterad på en träpinne. Bredvid radion ligger en avtagen gummiantenn.
Figur INSTEGS-8.1.2: Så kan det se ut i praktiken – VHF/UHF-handapparat med extern antenn

Dipolantennen

1) Kort beskrivning: Horisontell linje med längdangivelsen ”λ/2”, avbruten i mitten; vid avbrottet finns två kontaktpunkter. Ovanför linjen är över hela längden en tunn linje med begränsningspilar åt båda sidor ritad.

2) Utförlig beskrivning: En horisontell linje som är avbruten i mitten; vid avbrottet finns två kontaktpunkter. Ovanför linjen är över hela längden en tunn linje med begränsningspilar åt vänster och höger ritad. Den tunna linjen avbryts i mitten av märkningen ”λ/2”. Det finns ingen annan text eller några andra symboler.
Figur INSTEGS-8.2.1: Bild av en dipolantenn
  • I praktiken används ofta halvvågsdipolen
  • Är en halv våglängd lång

Strålning

  • Dipol med rätt längd $\rightarrow$ god strålning/upptagning av radiovågen
  • På högre eller lägre frekvenser fungerar den allt sämre

Inställning

Ställ in dipolantennen på önskad frekvens genom att korta eller förlänga lika mycket på båda sidor

  • För hög resonansfrekvens: förläng båda sidor lika mycket
  • För låg resonansfrekvens: korta båda sidor lika mycket

Yagiantennen (introduktion)

1) Kort beskrivning: Schematisk streckteckning med en vertikal stång i mitten, en horisontellt monterad bärstång och sju parallellt placerade tvärelement av olika längd. Från bärstången leder en ledare till det näst längsta tvärelementet.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar en antenn med en vertikal stång i mitten, på vilken en horisontell bärstång är monterad. Denna bärstång bär sju parallellt placerade tvärelement av olika längd. Från bärstången leder en ledare till det näst längsta tvärelementet. Det finns inga text- eller axelmärkningar, siffror, pilar eller måttangivelser.
Figur INSTEGS-8.3.1: Yagi-Uda-antenn med matning av dipolen på näst sista elementet

Rundstrålande antenner

Up- and Outer-antenn

1) Kort beskrivning: Schematisk bild av en koaxialkabel vars ytterledare är ansluten till en horisontell radial och vars innerledare är ansluten till en vertikal strålare.

2) Utförlig beskrivning: I bildens vänstra del finns en horisontell koaxialkabel vars ytterledare är ansluten till en horisontell radial som sträcker sig till högra bildkanten. Koaxialkabelns innerledare leder först ut ur kabeln åt höger och är ansluten till foten av en vertikal strålare. Koaxialkabel, radial och strålare är märkta därefter.
Figur INSTEGS-8.4.1: Up- and Outer-antenn

Om radialen mångfaldigas uppstår en groundplane-antenn

Marconiantenn

1) Kort beskrivning: Schematisk bild av en koaxialkabel vars ytterledare är ansluten till jord och vars innerledare är ansluten till en vertikal strålare.

2) Utförlig beskrivning: I bildens vänstra del finns en horisontell koaxialkabel vars ytterledare är ansluten till jord. Koaxialkabelns innerledare leder först ut ur kabeln åt höger och är ansluten till foten av en vertikal strålare. Koaxialkabel och strålare är märkta därefter.
Figur INSTEGS-8.4.2: Marconiantenn
1) Kort beskrivning: Lång lodrät linje med tre vågräta parallella, nedåt avsmalnande linjer i nedre änden.

2) Utförlig beskrivning: Symbolen består av en genomgående lodrät linje. I nedre änden syns tre vågräta, parallella linjer vars längd sinsemellan minskar nedåt. Det finns inga axlar, skalor, text- eller sifferetiketter och inga andra komponentsymboler.
Figur INSTEGS-8.4.3: Symbol för jord

Rundstrålande antenn

  • Groundplane- och marconiantenn strålar jämnt åt alla väderstreck
  • Till skillnad från riktantenner lämpliga för att nå stationer i olika riktningar utan att behöva riktas om
  • Bör placeras så högt och så fritt åt alla håll som möjligt, t. ex. på en mast eller hustaket

Ändmatade antenner

1) Kort beskrivning: Kopplingsschema med en rektangulär komponent ”Anpassglied” (anpassningsnät), som är jordad nedåt och leder uppåt till en horisontell ledare vars längd är markerad med ”λ/2”.

2) Utförlig beskrivning: Till vänster leder en anslutning med en symbol av en liten cirkel och en omgivande större, nästan sluten cirkel åt höger in i ett block med texten ”Anpassglied”. Från blockets nedre kant går en ledare nedåt till en jordsymbol. Från blockets övre kant leder en vertikal ledare uppåt till en förbindelseknut (svart punkt). Därifrån löper en horisontell ledare åt höger och slutar öppet. Ovanför denna ledare är en dubbelpil ritad över hela längden, märkt ”λ/2” i mitten.
Figur INSTEGS-8.5.1: Kopplingsschema för en ändmatad antenn
  • På kortvåg ofta särskilt långa, på VHF/UHF ovanliga
  • Ändmatad antenn med tråd längre än $\lambda$: långtrådsantenn

Polarisation

1) Kort beskrivning: Perspektivbild av en riktantenn med fem lodräta element. Antennen är fäst på en lodrät mast på ett gittertorn.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar en riktantenn som består av en vågrät bom med tre kortare lodräta element till vänster, ett lodrätt slingelement och ett längre lodrätt element till höger om det. Antennen är fäst på en lodrät mast på ett gittertorn.
Figur INSTEGS-8.6.1: vertikalt polariserad antenn
  • Polarisationen kan vara vertikal eller horisontell
  • Syns lätt hos de flesta antenner
  • På VHF och högre bör alla använda samma polarisation
  • Cirkulärt polariserad
  • Roterande radiovågor med särskild antennkonstruktion
  • Man skiljer mellan ”vänstercirkulärt” och ”högercirkulärt” polariserad

Montering av radio i fordon

1) Kort beskrivning: Manöverdel till en VHF/UHF-radio i mittkonsolen på en personbil.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar monteringsplatsen för manöverdelen till en VHF/UHF-radio i mittkonsolen på en personbil.
Figur INSTEGS-8.7.1: Montering av manöverdelen till en VHF/UHF-radio i en bils mittkonsol

Montering

1) Kort beskrivning: Kort stavantenn med magnetfot på ett biltak.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar en kort stavantenn med magnetfot och anslutningskabel, monterad mitt på ett biltak.
Figur INSTEGS-8.7.2: Magnetfotsantenn på fordonstak
  • Groundplane-antenn med fordonstaket som motvikt

Observera

1) Kort beskrivning: Knippe röda och svarta kablar med två inline-säkringar, varav en är öppnad och visar en gul 20 A-flatsäkring.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar flera röda och svarta ledningar som är ihopbundna till ett knippe och fästa med ett svart buntband. Vid bildens högra kant syns två svarta säkringshållare. Den ena är uppfälld och visar en gul flatstiftssäkring med den vita texten ”20”, den andra hållaren är stängd.
Figur INSTEGS-8.7.3: Strömkabel med säkringshållare

Matarledningar

Sändareffekten som alstras i sändaren vill man så fullständigt och förlustfritt som möjligt stråla ut från antennen

Koaxialkabel

1) Kort beskrivning: Avisolerad koaxialkabel med innerledare av koppar, genomskinlig isolator, friliggande kopparskärm och svart ytterhölje.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar en avisolerad koaxialkabelända med en innerledare av koppar, en genomskinlig isolator, en friliggande kopparskärm och ett svart ytterhölje.
Figur INSTEGS-8.8.1: Koaxialkabel i detalj

Olika koaxialkablar

1) Kort beskrivning: Foto med fem koaxialkablar av olika konstruktion med avisolerade ändar, var och en märkt.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar fem koaxialkablar av olika konstruktion, fyra av dem med avisolerade ändar. Till vänster syns en kabel av PE-skum och massiv skärm med en diameter på 16,4 mm. Bredvid ligger en kabel av typ RG213 av massiv PE med en diameter på 10,3 mm. Därefter följer en tunn kabel av typ RG223 utan ytterligare förklaring. Längre åt höger syns en likaså tunn kabel av typ RG58 av massiv PE med en diameter på 4,95 mm och med en monterad PL-kontakt på änden. Längst till höger ligger en mycket tunn RG174-kabel av massiv PE med en diameter på 2,8 mm.
Figur INSTEGS-8.8.2: Exempel på vanliga koaxialkablar

Kabeldämpning

  • I koaxialkabeln uppstår förlust när sändareffekt omvandlas till värme
  • Förlusten kallas kabeldämpning
  • Mäts i decibel ($\unit{\dB}$) per $\qty{100}{\meter}$
  • Förlusterna ökar med längd och frekvens

Karakteristisk impedans

  • Anges i ohm ($\unit{\ohm}$)
  • Egenskap hos ledningen, bestäms av uppbyggnaden (t. ex. avståndet mellan inner- och ytterledare)
  • Längden påverkar inte

Felanpassning

  • Olika karakteristiska impedanser ihopkopplade $\rightarrow$ reflektioner i skarven
  • Sändareffekt reflekteras delvis tillbaka till sändaren och strålas inte ut
  • Kan i värsta fall skada sändaren

Koaxialkontakter

  • Består av inner- och ytterledare
  • Yttre hölje förbundet med ytterledaren
  • Innerledaren förbunden med kontaktstift eller kontaktöppning
  • Förbindelse genom lödning eller krimpning

Vanliga koaxialkontakter inom amatörradio

  • PL
  • N
  • BNC
  • SMA

Anvisningar för användning

  • Hantera varsamt
  • Skruva fast ordentligt
  • Innerledaren kan gå av
  • Skärmen kan förskjutas
  • Kontrollera vid behov mot kortslutning

PL-kontakten

  • Användning: kortvåg till $\qty{2}{\meter}$-bandet
  • Skruvförbindelse
  • Kallas förvirrande nog också UHF-kontakt, trots att den egentligen inte är lämplig för UHF och högre!
1) Kort beskrivning: Två koaxiala PL-kontakter, till höger med och till vänster utan reduceringshylsa.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar två koaxiala PL-kontakter med hylsmutter med invändig gänga och central stift. Den högra PL-kontakten har dessutom en reduceringshylsa, med vilken även kablar med mindre diameter kan användas.
Figur INSTEGS-8.10.1: PL-kontakt (hane)

N-kontakten

  • Användning: från $\qty{2}{\meter}$-bandet upp i $\unit{\giga\hertz}$-området, även för höga effekter
  • Skruvförbindelse
  • Fjäderkontakter runt mittstiftet för särskilt god förbindelse för ytterledaren
1) Kort beskrivning: N-panelfäste (uttag, vänster) och N-kontakt (höger).

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar till vänster ett N-panelfäste (uttag) med utvändig gänga och till höger den tillhörande N-kontakten med en räfflad hylsa med invändig gänga och ett mittstift inuti, omgivet av en slitsad cylinder och en orange isolator.
Figur INSTEGS-8.11.1: N-chassikontakt och N-kontakt

Förväxla aldrig med PL-kontakter! En PL-kontakt i ett N-uttag kan förstöra det!

BNC-kontakten

  • Användning: radioapparater med liten effekt upp till $\qty{70}{\centi\meter}$-bandet och inom mättekniken
  • Det särskilda: bajonettlås
1) Kort beskrivning: Rätvinklig BNC-vinkeladapter med kontakt till vänster och uttag till höger.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar en rätvinklig BNC-vinkeladapter med kontakt till vänster och uttag till höger.
Figur INSTEGS-8.12.1: BNC-vinkeladapter med hankontakt till vänster och honkontakt till höger
  • Går snabbare att lossa än skruvförbindelserna hos PL eller N: vrid låset ca 90°
  • Fjädermekanism skyddar mot att det lossnar av misstag

SMA-kontakten

  • Användning: där man har lite plats
  • Även på högfrekvensmätinstrument
1) Kort beskrivning: Koaxial SMA-kontakt med förgylld mittkontakt, vit isolator och invändig gänga.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar en koaxial SMA-kontakt med förgylld mittkontakt, vit isolator och invändig gänga i en ring, till vilken en sexkantig kropp ansluter nedåt.
Figur INSTEGS-8.13.1: SMA-kontakt, här kraftigt förstorad
  • Från WLAN-området finns ”Reverse-SMA-kontakter”
  • Benämningen avviker
    • Reverse-SMA-”hankontakt” är en honkontakt
    • Reverse-SMA-”honkontakt” är en hankontakt
  • Stor förväxlingsrisk
  • Båda varianterna används inom amatörradio

För höga och högsta frekvenser lämpar sig N- och SMA-kontaktsystem bäst

Stående-vågförhållande (SWR)

  • Antenner har en matnings- eller fotpunktsresistans som beror på hur antennelementen är arrangerade
  • Passar den inte den karakteristiska impedansen hos tillledningen uppstår en reflektion
  • Sändareffekt reflekteras tillbaka till radion $\rightarrow$ kan inte strålas ut från antennen
  • Stämmer antennens matningsresistans och matarledningens karakteristiska impedans överens föreligger anpassning

Stående-vågförhållande (SWR)

  • Mätvärde för kvaliteten på antennanpassningen
  • Anger förenklat hur mycket sändareffekt som reflekteras från antennen
  • Förkortningen SWR kommer från engelskans ”standing wave ratio”
  • Mäts med en SWR-mätare, kort SWR-meter

SWR-meter

Mäter samtidigt sändareffekten till antennen och den reflekterade, bakåtgående effekten

1) Kort beskrivning: SWR- och effektmätare ”SWR-30” från Albrecht i svart hölje med analogt visarinstrument och flera reglage på framsidan.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar en SWR- och effektmätare med beteckningen ”SWR-30” från Albrecht. På framsidan av ett svart hölje finns i mitten ett ljust fönster med en röd analog visare. Fönstret visar överst ”WATT”, under den en välvd skala märkt ”0” till ”10” ovanför cirkelsegmentet och ”1” över ”3” till ”SET” under cirkelsegmentet. Den delen av skalan är märkt ”SWR”. Området mellan ”3” och ”SET” är markerat i rött. Längst ned i displayen finns en horisontell skala med markeringar från ”1” till ”10” och till vänster förklaringen ”F.S.”. Till vänster om fönstret står ”TX”. Till höger finns två skjutomkopplare ovanpå varandra för omkoppling mellan ”10W FWD” och ”100W REF” samt mellan ”PWR” och ”SWR”. Vid höljets högra kant står ”ANT”. Under skjutomkopplarna finns en vridknapp med vit markering och texten ”CAL”, omgiven av en böjd skallinje.
Figur INSTEGS-8.14.1: En enkel SWR-meter för att bestämma det stående-vågförhållandet

Kopplas in mellan transceivern och antennen eller är redan inbyggd i transceivern

1) Kort beskrivning: Blockschema med signalflöde från vänster till höger: transceiver, SWR-mätare, antenn; mellan SWR-mätare och antenn märkningen ”Framåtgående” med pil åt höger och ”Reflekterad” med pilen åt vänster.

2) Utförlig beskrivning: Bilden visar ett blockschema av tre moduler förbundna med en horisontell linje. Längst till vänster finns en rektangulär apparat med frontpanel, märkt ”Transceiver”. Till höger om den finns ett block märkt ”SWR-mätare”. Åt höger fortsätter den horisontella linjen först och leder sedan vertikalt uppåt till en antennsymbol (”Antenn”). Ovanför den horisontella linjen finns mellan SWR-mätare och antenn en blå, åt höger pekande pil märkt ”Framåtgående” och en röd, åt vänster pekande pil märkt ”Reflekterad”.
Figur INSTEGS-8.14.3: Principbild av SWR-meter mellan transceiver och antenn

God anpassning

  • Vid perfekt anpassning visas värdet $\num{1}$
  • Det bästa uppnåeliga värdet
  • Hela effekten tas upp av antennen
  • Ingen effekt reflekteras tillbaka in i sändaren

Dålig anpassning

  • Vid dålig anpassning visas nära oändligt ($\infty$)
  • Ingen antenn ansluten, matarledning bruten eller kortsluten
  • Dålig anpassning av antennen eller skadad matarledning
  • Kan i värsta fall förstöra sändaren
  • Vid SWR $\num{2}$ reflekteras $\qty{11}{\percent}$ av sändareffekten
  • Vid SWR $\num{3}$ reflekteras $\qty{25}{\percent}$ av sändareffekten
  • Moderna transceivrar minskar sändareffekten automatiskt för att skydda sändaren

Hög kabeldämpning

  • Minskar den reflekterade signalen
  • Leder till förfalskad mätning
  • Till exempel vid lång kabel
  • Signalen minskar på vägen dit och tillbaka

Skyddsavstånd och exponering för elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält

  • Radiovågor består av elektriska och magnetiska fält som breder ut sig
  • Sammanfattande kallade elektromagnetiska fält
  • Eventuellt höga fältstyrkor nära antennen!
  • Kan ha skadlig påverkan på människor som vistas i dem
  • Särskilt fält vid högre sändareffekter kan skada människokroppen
  • Kan också störa aktiva medicinska hjälpmedel, t. ex. pacemaker eller insulinpump
  • Amatörradiostationer får inte utsätta människor för risker
  • Varje radioamatör måste kunna det som gäller skydd av människor i elektromagnetiska fält

Regelverket i Sverige

  • Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ansvarar
  • SSMFS 2008:18: allmänna råd om allmänhetens exponering
  • Bygger på EU-rekommendation och ICNIRP
  • Grundläggande begränsningar och referensvärden

Referensvärden

  • Mäts utanför kroppen
  • Strängast i området $\qtyrange{10}{400}{\mega\hertz}$: $\qty{28}{\volt\per\meter}$
  • Du ansvarar för att referensvärdena inte överskrids där allmänheten vistas
  • Ingen anmälningsplikt, men egenkontroll behövs
  • Det handlar om att skydda människor!
  • Egenkontrollen går vi igenom i nästa avsnitt

Effektiv utstrålad effekt (ERP)

Kort repetition om antenner:

  • Groundplane-antenn strålar nästan jämnt åt alla väderstreck, men inte uppåt eller nedåt
  • Yagi-Uda-antenn samlar radiovågorna framåt och minskar i alla andra riktningar
  • Gränsvärden för skydd av personer måste hållas i alla riktningar
  • Hålls de i riktningen för starkast utstrålning gäller det på samma avstånd även för alla andra riktningar
  • Riktningen för starkast utstrålning kallas huvudstrålriktning

Förstärkningsfaktor

  • Hur mycket bättre en antenn strålar i huvudstrålriktningen jämfört med en halvvågsdipol
  • Förstärkningsfaktor $\num{2}$: Antennen strålar dubbelt så starkt i huvudstrålriktningen som en halvvågsdipol i sin huvudstrålriktning

Effektiv utstrålad effekt (ERP)

Effective radiated power

  • Sändareffekt till antennen multiplicerad med den på halvvågsdipolen refererade förstärkningsfaktorn
  • Motsvarar den effekt man skulle behöva mata in i en halvvågsdipol för att den ska stråla lika starkt som den betraktade antennen

Exempel: $\qty{5}{\watt}$ till en antenn med förstärkningsfaktor $\num{2}$ ger den effektiva utstrålade effekten $\qty{10}{\watt}$

Ekvivalent isotropiskt utstrålad effekt (EIRP)

Punktstrålare eller isotrop strålare

1) Kort beskrivning: Perspektivbild av en isotrop strålare med klotformad strålning, tre svarta axlar och ett blåritat segment på klotytan.
2) Utförlig beskrivning: Bilden visar i perspektiv en isotrop strålare med klotformad strålning. Strålaren är ritad i mitten som en liten, röd punkt. Från den utgår tre svarta pilar: en pil uppåt, en pil åt höger och en pil framåt mot betraktaren. Kring mitten ligger en ljusgrå, klotformad yta som är återgiven med en perspektivisk ellips. Till vänster om mitten står med röd text ”Isotrop strålare”. Från mittpunkten löper mellan pilen åt höger och pilen framåt två tunna grå linjer till klotytans kant. Från skärningspunkterna med kanten går två cirkelbågar uppåt längs klotytan och möts vid pilen uppåt. Mellan de båda linjerna finns på halva höjden en blåfärgad, fyrkantig yta, vars hörnpunkter är förbundna med mittpunkten med blå linjer.
Figur INSTEGS-8.17.1: Isotrop strålare i mitten av en sfär, som ger samma utstrålade effekt överallt på sfärens yta

EIRP

Equivalent isotropic radiated power

  • När den utstrålade effekten refereras till den isotropa strålaren talar man om ”ekvivalent isotropiskt utstrålad effekt”

Beräkning

  • Sker på samma sätt som för ERP
  • Har en antenn förstärkningsfaktorn $\num{3}$ jämfört med den isotropa strålaren strålar den i huvudstrålriktningen tre gånger så starkt som en isotrop strålare i en godtycklig riktning
  • Vid $\qty{5}{\watt}$ sändareffekt till en antenn med förstärkningsfaktor $\num{3}$ jämfört med den isotropa strålaren blir den utstrålade effekten $\qty{15}{\watt}$ EIRP

Förhållande till halvvågsdipolen

  • Halvvågsdipolen har förstärkningsfaktorn $\num{1,64}$ jämfört med den isotropa strålaren
  • En antenn med förstärkningsfaktorn $\num{2}$ jämfört med halvvågsdipolen har förstärkningsfaktorn $2 \cdot 1,64 = 3,28$ jämfört med den isotropa strålaren

Tillåten effekt med instegscertifikat

  • Instegscertifikat, HF och $\qty{50}{\mega\hertz}$: högst $\qty{25}{\watt}$ PEP
  • $\qty{144}{\mega\hertz}$: högst $\qty{25}{\watt}$ ERP (ca $\qty{41}{\watt}$ EIRP)

Exempel

En radio med $\qty{5}{\watt}$ sändareffekt och en antenn med förstärkningsfaktorn $\num{4}$ refererad till halvvågsdipolen får användas:
$\qty{5}{\watt} \cdot 4 = \qty{20}{\watt}$ ERP

Egenkontroll av fältstyrka och skyddsavstånd

Egenkontroll i stället för anmälan

  • Såvitt vi kunnat se finns ingen anmälningsplikt för fasta amatörradiostationer i Sverige
  • Du bedömer själv fältstyrkorna och jämför med referensvärdena i SSMFS 2008:18
  • Spara resultaten och gör om beräkningen när du ändrar något

Skyddsavstånd

  • Avståndet runt antennen där referensvärdena inte hålls
  • Obehöriga får inte vistas där medan du sänder
  • Uppfyllt om området ligger på din egen tomt

Medeleffekt

  • $$P = P_\mathrm{sändare} \cdot \text{moduleringsfaktor} \cdot \text{intermittensfaktor}$$
  • SSB 0,2 · CW 0,4 · SSB med kompression 0,5 · FM och digitala trafiksätt 1,0
  • Intermittensfaktor: andel av sex minuter som du sänder

Formel i fjärrfältet

$$d = \dfrac{\sqrt{\qty{30}{\ohm} \cdot P \cdot G \cdot k}}{E_\mathrm{ref}}$$
  • $E_\mathrm{ref}$: referensvärde ur SSMFS 2008:18
  • Exempel: dipol $\qty{3,75}{\mega\hertz}$, $\qty{100}{\watt}$ SSB med kompression: $\approx \qty{0,73}{\meter}$

Hjälpmedel

  • Handräkning
  • Program, t. ex. ICNIRPCalc
  • Antennsimulering
  • Mätning av fältstyrka

Flera sändningar samtidigt

  • Flera sändningar kan pågå samtidigt på olika frekvenser
  • Oftast via olika antenner
  • Alla antenner måste beaktas tillsammans när skyddsavstånden överlappar

Antenner: bygglov och ansvar

1) Kort beskrivning: Metallmast på ett tak med flera antenner.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar en antennmast installerad på ett hustak. Nederst sitter en stor kortvågs-riktantenn med två element, ovanför den en mindre 2-elementsantenn för VHF och ovanför den en UHF-riktantenn med flera element. Överst är en vertikal rundstrålande antenn för FM-rundradio monterad.
Figur INSTEGS-8.20.1: Antennanläggning för HF, VHF och UHF på ett hustak

Antenner och elledningar

1) Kort beskrivning: Takstolpe monterad på ett hustak, från vilken flera luftledningar går ut.

2) Utförlig beskrivning: Fotot visar taket på ett hus med en metallisk takstolpe med två tvärbalkar, på vilka flera isolatorer är monterade. Flera luftledningar går ut från stolpen.
Figur INSTEGS-8.21.1: Takstolpe med luftledning

Observera

Om en antenn vidrör en elledning finns akut risk för livsfarliga elstötar!

Åskskydd och god teknisk praxis

Åskskydd

  • Antenner riskerar att drabbas av direkta blixtnedslag
  • Vidta skyddsåtgärder enligt vedertagna tekniska regler
  • Följ gällande standarder för åskskydd, t. ex. SS-EN 62305

Observera

Arbeten på ett åskskyddssystem ska endast utföras av behöriga fackmän med rätt utbildning!

Potentialutjämning och jordning

Potentialutjämning och jordning

  • Potentialutjämning förhindrar farlig beröringsspänning mellan apparaterna
  • Med jordning leds oönskade elektriska strömmar (t. ex. vid fel) från höljet till jord
  • Koppla ihop apparaternas metallhöljen med korta ledare
  • Anslut till byggnadens huvudjordskena
  • Följ gällande standarder för jordning av radioanläggningar

Observera

Anslut potentialutjämning och jordning bara om du vet exakt vad du gör. Om du är osäker, be en erfaren radioamatör eller en behörig elektriker om hjälp.

Frågor?


Länkar till den här presentationen