Trafikmetoder

Navigeringshjälp

Den här navigeringshjälpen visar de första stegen för att använda presentationen. Du kan hoppa över den med ⟶ (högerpil).

Navigering

Du kan bläddra mellan bilder och avsnitt med piltangenterna på datorn.

Fler funktioner

Med några kortkommandon kommer du åt fler funktioner. De viktigaste är:

F1

Help / hjälp

o

Overview / översikt över alla bilder

s

Speaker View / talarvy

f

Full Screen / helskärmsläge

b

Break, Black, Pause / dölj presentationen

Alt-klick

Zooma in på eller ut från bilden

Översikt

Klicka på en bild för att visa den.

Talarvy

Skriver du ett ”s” öppnas ett nytt fönster, talarvyn.

Under ”Layout” kan du välja mellan olika placeringar av elementen.

Praktiska tips för talarvyn

• Om du använder en projektor ställer du in operativsystemet på två skärmar: talarvyn visas då till exempel på laptopen medan deltagarna ser presentationen.
• Vid en onlinepresentation delar du webbläsarfliken och navigerar i fönstret ”Speaker View”.
• Talarvyn gäller alltid ett kapitel. I slutet av kapitlet måste den stängas för att kunna öppna en ny talarvy i nästa kapitel.
• För att markera något med muspekaren eller använda zoom måste du byta till det fönster där presentationen visas.

Helskärm

Skriver du ett ”f” visas den aktuella bilden i helskärm. Med ”Esc” lämnar du helskärmsläget.

Det är särskilt praktiskt för skärmen som visar presentationen för publiken.

Dölj

Skriver du ett ”b” döljs presentationen.

Du visar den igen på något av följande sätt:

• Klicka i fönstret.
• Tryck på ”b” igen.
• Klicka på knappen ”Resume presentation”.

Zoom

Håller du ned Alt-tangenten och klickar i presentationen zoomas den delen in. Det är praktiskt för att lyfta fram detaljer i kopplingar. Ett nytt klick tillsammans med Alt zoomar ut igen.

Zoomen fungerar bara i det valda fönstret. Talarvyn är inte synkroniserad med presentationsvyn när det gäller zoom.

Pileup

Pileup

• Anropar en särskild eller sällsynt station sprids det ofta snabbt över internet
• Många radioamatörer försöker då samtidigt svara på stationens anrop $\rightarrow$ pileup
• Begreppet pileup kommer från det engelska verbet ”to pile up”, som ungefär betyder ”stapla upp sig”.
• Det som här staplar upp sig är de allt fler radioamatörer som alla har samma mål: att få en förbindelse med den eftertraktade stationen.

Tekniker vid pileup

Ju fler stationer som svarar samtidigt, desto svårare blir det att uppfatta enskilda anropssignaler

Anrop efter siffror

• CQ-anropet begränsas till bestämda siffror i anropssignalen, till exempel ”only number 5”
• Siffrorna anropas som regel i tur och ordning
• I snitt svarar då bara en tiondel av de intresserade radioamatörerna samtidigt

Anrop efter länder eller kontinenter

• Anropet görs efter länder eller kontinenter, till exempel ”Asia only”
• Då ska bara stationer från det angivna området svara

Listdrift

• Listdrift används sällan
• En annan station tar emot kontaktönskemål och gör en lista som den eftertraktade stationen avverkar

Splittrafik

• Svar ges på en annan frekvens än den som anropas
• Mer om detta i nästa avsnitt

Splittrafik

Splittrafik i detalj

• Splittrafik är den mest använda metoden för att ge många anropare möjlighet till en förbindelse.
• Då lyssnar den eftertraktade stationen på en annan frekvens än den sänder på.
• Den CQ-anropande stationen aviserar splittrafiken med en uppgift om den frekvens eller det frekvensområde där den lyssnar.
• Uppgifterna ges alltid i kHz.

• ”5 up” betyder: Den anropande stationen lyssnar $\qty{5}{\kilo\hertz}$ över sin egen sändningsfrekvens
• Exempel: Sänder stationen på $\qty{28410}{\kilo\hertz}$ ska man svara på $\qty{28415}{\kilo\hertz}$

• Oftare anges ett helt frekvensområde, t. ex. ”split up 28420 to 28430” eller kort ”tuning 420 to 430 up”
• Betyder: Stationen lyssnar på växlande frekvenser i det angivna området
• Eftersom ingen vet på vilken frekvens det just lyssnas måste man på måfå välja en frekvens i området och svara där

Contest

Contest

• Inom amatörradion arrangeras även tävlingar som kallas contest.
• Mål: få så många radioförbindelser som möjligt under en begränsad tid
• Contest är sportslig tävling, men också ett sätt att förbättra den egna radiostationen och QSO-tekniken.
• Reglerna fastställs av arrangören i en tävlingsinbjudan

Kännetecken för conteststationer

• Conteststationer känner man ofta igen på att tävlingens namn eller bara ”CONTEST” ingår i CQ-anropet.
• Till exempel: ”CQ FD” eller ”CQ Contest”.
• I telegrafi blir det CQ TEST.
• Exempel: SA4ABC deltar portabelt i Fieldday-contestet i telegrafi $\rightarrow$ ”CQ FD SA4ABC/P TEST”

Tävlingsinbjudan

• Anger tidsperiod och vilka frekvensområden som ska användas
• Anger vilken information som ska utbytas i varje förbindelse, t. ex. anropssignal, rapport och Maidenhead-lokator
• Anger bedömningsreglerna
• Om reglerna inte följs $\rightarrow$ förbindelsen räknas inte eller så blir det poängavdrag

Contestförbindelser

• Förbindelserna är särskilt korta, eftersom man vill hinna med så många förbindelser som möjligt på den givna tiden.

Sprintcontest

• Efter varje förbindelse måste den CQ-ropande stationen lämna frekvensen till motstationen
• Man söker sedan själv en ny ledig frekvens för att ropa CQ igen, eller svarar på andra stationer
• Det är klokt att läsa tävlingsinbjudan

Rävjakt (ARDF)

Rävjakt (ARDF)

• En annan typ av tävling är Amateur Radio Direction Finding (ARDF).
• ”Rävarna” är små gömda sändare som deltagarna ska hitta med pejlmottagare och gå fram till till fots.
• Rävarna sänder växelvis var sin signal i CW-telegrafi: MO, MOE, MOI, MOS, MOH eller MO5.
• Vinnare är den som först har hittat alla rävar och nått målet

Signaler för rävjaktssändare

Slow-Scan-Television (SSTV)

Slow-Scan-Television (SSTV)

• Anropssignal och rapport skrivs direkt i bilden

Rapportsystemet RSV

• R och S som vid telefoni och telegrafi: läsbarhet och signalstyrka
• V för video- respektive bildkvalitet (1 till 5)

Nödkommunikation och hjälp vid nödsituationer

Hjälp från radioamatörer

• Radioamatörer kan i nöd- och katastrofsituationer hjälpa till att hantera nödläget genom att förmedla meddelanden för och till tredje part
• Det finns till och med en skyldighet att hjälpa till: att underlåta nödhjälp är straffbart enligt svensk lag

Beteende vid ett nödmeddelande

• Vid ett nödmeddelande ska du först lyssna noga och anteckna all viktig information
• De 5 V-frågorna hjälper:
  • Var är händelsen?
  • Vem anmäler den?
  • Vad har hänt?
  • Hur många är drabbade?
  • Vänta på följdfrågor!

Om en räddningsorganisation tar över

• Om nödmeddelandet besvaras av en räddningsorganisation håller man sig undan för att inte störa trafiken
• Följ anvisningar från den nödropande stationen eller en ledningsstation

Om ingen svarar först

• Om ingen annan radiostation reagerar besvarar man anropet och informerar polisen eller larmcentralen (112)
• Lämna meddelandet fullständigt och ordagrant

Efter anmälan till behöriga

• Helst förblir man anträffbar och för information vidare tills hjälpen har kommit

Internationellt deltagande

• Vid internationellt deltagande använder man UTC i stället för lokal tid
  • Vintertid: UTC = CET $-$ 1 timme, alltså CET = UTC + 1 timme
  • Sommartid: UTC = CEST $-$ 2 timmar, alltså CEST = UTC + 2 timmar

Nödsignaler

• Nödsignalerna utanför amatörradion är SOS och MAYDAY
  • I talradio ”Mayday”, i telegrafi ”SOS”
• Brådskande- och säkerhetssignaler: PAN PAN och SÉCURITÉ
• Dessa signaler hör till sjö- och flygradiotjänsten och ska inte användas i amatörradio
• Nödanrop får ändå sändas, t. ex. med orden ”nödsituation” eller ”emergency”

Nödtrafikfrekvenser

IARU har för ITU-region 1 fastställt följande nödtrafikfrekvenser i bandplanerna, som ska hållas lediga för nödtrafik:

• $\qty{3760}{\kilo\hertz}$ i $\qty{80}{\meter}$-bandet
• $\qty{7110}{\kilo\hertz}$ i $\qty{40}{\meter}$-bandet
• $\qty{14300}{\kilo\hertz}$ i $\qty{20}{\meter}$-bandet
• $\qty{18160}{\kilo\hertz}$ i $\qty{17}{\meter}$-bandet
• $\qty{21360}{\kilo\hertz}$ i $\qty{15}{\meter}$-bandet